Glapp i käften - något om den svenska skolans problem att värdera kunskap

Sverige genomlider utan tvekan en bildnings- och kunskapskris. Man märker det inte minst när studenterna kommer till universiteten och det visar sig att allt för många inte klarar av att läsa in kvalificerad kurslitteratur. När jag undervisade studenter i historia för 20 år sedan så hände det givetvis att en och annan student inte klarade kursen. Orsaken var emellertid inte att han eller hon inte kunde läsa in kurslitteraturen, utan att studenten hade slarvat och läst för lite. Idag är det många som inte ens kan läsa ordentligt, och då hjälper det inte att lyssna på lärarens förmaningstal och festa lite mindre.

Orsakerna till denna utveckling är flera och jag ska bara ge ett exempel på hur fokus har hamnat på något annat än kunskaper i den svenska grundskolan.

Betyg ska mäta elevens förmåga att tillgodogöra sig kunskaper. Eller…nja, det är förstås så det borde vara. Men de senaste årtiondena har den svenska skolan valt att även väga in helt andra och ofta helt irrelevanta kriterier som ofta har med elevens sociala förmågor att göra. I betyget vägs även in elevens förmåga att muntligen delta under lektionerna och förmågan att socialt interagera med sina klasskamrater.

Det betyder något förenklat att blyga personer som undertecknad inte längre hade haft en chans att få höga betyg. Under min skoltid kunde man alltid kompensera bristande talförmåga med att skriva bra på proven. Det var trots allt på proven man visade vad man hade lärt sig. Nu för tiden gäller det att vara pratmakare också. Det spelar alltså ingen roll hur bra du skriver på proven om du inte snackar också. Du kan ha full pott på varje prov, men ändå få lägsta godkända betyget helt enkelt för att du inte glappat med käften på lektionerna.

Må då ingen förvåna sig att föraktet för kunskaper och bildning sprider sig i samhället. I Sverige har man de senaste decennierna belönat glappkäftarna och god social förmåga. Men att vara smord i truten ger inga nobelpris. Det ger inte ens halvdana akademiker. För när du väl sitter där på universitetet och du har 3 veckor på dig att läsa in 5 000 sidors kurslitteratur, vad har du då för hjälp av att hela ditt liv ha snackat dig ur situationer.

Konkret kommer Sverige att gå miste om många lovande forskare som kanske inte ens kommer in på de utbildningar de önskar, bara för att de inte höll låda på lektionerna.