15 april 2016

Fredag igen...

Fredag igen. Lite tyngre vecka än den förra, men allt är relativt. Med åren lär man sig att aldrig ta något för givet. Men för all del. Väggarna faller inte över mig.

Utan att vara fysiker så föreställer jag mig den objektiva tiden som en jämn rörelse. Den subjektiva upplevda tiden är däremot inte alls någon jämn rörelse. Barndomen var en evighet. De senaste 15 åren har gått i expressfart. Vår katt fyller snart 16 år, vilket jag tror blir drygt 80 kattår. Vår dotter blir snart tonåring. Jag har inget emot att bli äldre, men det känns ändå en aning sorgligt.

Ibland går jag ut på arbetsplatsens balkong med morgonens första kaffekopp. Bara ett par minuter. Brukar titta bort mot Elgerumsviken som en gång sträckte sig upp mot parken. Tycker man kan av lutningen ana en gammal sjöbotten.



Två nya böcker till boksamlingen kom den här veckan. I min Kittysamling har jag länge saknat två böcker och häromdagen kom den ena – Kitty och dubbelbedragaren. Idag kom en dansk utgåva av Tvillingdetektiverna och Maffiamysteriet.



Har fått hyfsat ordning på bokrummet med ungdomsböckerna.

Kittysamlingen.

Blandade flickböcker.

Samlingen med Tre Deckare, även internationella.

Diverse pojkböcker.

Bröderna Hardy och Enid Blyton

Tvillingdetektiverna, även nordiska utgåvor och andra böcker av författarna.

Vi sex, Petrinideckarna m.m. 

Mary & Lou och blandat.

Dojorna m.m.

Tre bokomslag av Bertil Hegland





Till helgen drar fotbollen igång för mig och alla andra som älskar gärdsgårdsserierna. GIF premiärspelar hemma på söndag (se föregående inlägg). Hoppas kunna gå på fotbollen regelbundet i år.

I fotboll är det målen som räknas, inte hur snyggt man spelat under matchen. I skolans värld är det inte lika konsekvent. Ibland säger man att proven i princip inte betyder något. Det som räknas är munsvadan och lektionsinsatserna. Men så ibland har proven en oerhört stor betydelse för betygen. När det går bra på proven spelar de en ytterst liten roll. När det går dåligt spelar de en stor roll. Mystiskt.

Tycker om att lösa mysterier, men alla kan man förstås inte lösa. Igår värkte ljumskbråcket eftersom jag hade ägnat mig åt trädgårdsarbete. Tro nu inte att jag tänker lägga av för det. Redan idag är det bättre. Så snart ryker ogräset.

Tyckte någon kanske att jag överdrev i min deckare Muddern när jag gång på gång beskrev stackars Alvars problem med att få polisen att reagera? Nå, polisen i Nybro vägrade rycka ut och göra en brottsplatsundersökning på en skola som råkat ut för ett ganska stort inbrott. Flera vittnar om att det är så det går till nu för tiden.

Nu tar jag kväll. Som seden bjuder – två glas vin och lite skrivande med nåt på teven i bakgrunden.

Källare är spännande.


Inga kommentarer: