25 maj 2016

Tänker inte anpassa sig efter lilla inskränkta Mönsterås

Sommarlovet närmar sig med hast. Tiden på Mölstadskolan är snart över för vårt barn och det är inget vi sörjer. Det är en skola som står handfallen inför det mesta. Att ge en exempelsamling är totalt meningslöst. En sådan skulle uppta en hel avdelning på biblioteket.

Så sent som idag tvingades mitt barn höra att hon var både "CP" och "efterbliven" (trots att hon har ett ordförråd som en beläst vuxen). Att barn överhuvudtaget vågar säga sådant efter 6 år på en skola tyder på att de inte har fått lära sig att det kostar något att håna andra. Det tyder också på avsaknad av empati. Någon hade också hotat med att låta sina föräldrar kontakta Parkskolan så att de inte skulle hamna i samma klass. Alltså en högst konkret form av utfrysning (och utpressning). Va f-n ska hon med sådana vänner till. Man ska aldrig vara andra till lags och tigga om att få umgås. Man ska inte krusa.

Vi tillämpar numera nolltolerans och anmäler alla former av mobbning och kränkningar så att både skola och sociala myndigheter får ta itu med det. Den som ger sig på mitt barn ska få betala ett så högt pris att han/hon inte gör om det.

Som förälder måste man hela tiden försöka förmedla värderingen att ens barn får vara som hon är och inte har någon som helst skyldighet att anpassa sig efter det inskränkta lilla Mönsterås. En uppgift nog så svår.

Nu är ju inte alla i Mönsterås sociala mobbare. En hel del är öppna och generösa. Det är ju därför vi orkar bo kvar. Vet inte exakt var smärtgränsen går. Kan mycket väl bli så att vi flyttar när vårt barn gått ut skolan.

För egen del har jag haft ett par tre veckor utan energi. Vet inte varför. Nu är det hög tid att ta itu med allt som behöver göras. Ska något bli gjort kan man inte gå omkring och känna efter för mycket. Det behövs en dos disciplin. Ogräs ska bort. Bilen städas invärtes. En bok ska skrivas. Hemmet hållas i skick.

Känner mig frustrerad över att jag inte har orkat skriva på nästa bok ett tag. Är helt enkelt för trött på kvällarna när jag väl sätter mig. Hela projektet om Mönsterås under 1600-talet känns övermäktigt. Svårt att greppa alla forskningsområden. Ibland kan jag frestas att välja ett något mer lättsamt tema.












Inga kommentarer: