Sommarprat...

Sommarpratarna är igång och i år hoppas jag kunna lyssna på alla. Känns skönt att få lyssna på andra och vila från egna föredrag och guidningar. Därtill är vår tid är så fragmentarisk och flashig att det nästan känns surrealistiskt att få sitta ner och ta del av andras berättelser i en och en halv timma. Hittills har fyra talat och så här tyckte jag:

Lars Ulrich - betyg 1. Trummisen i Metallica saknar glöd och dynamik i berättandet. Trist och snällt, långt ifrån rock´n roll. Hade förväntat mig mycket mer.

David Lagercrantz – betyg 4. Hur är det att växa upp som son till en kulturgigant? Klart hörvärd berättelse. Men ändå - hur kan en man vara så fixerad vid sin far. Har inga andra människor påverkat hans liv? Likväl, intressant och väl genomfört.

Annika Lantz- betyg 2. Cancer, mens och flams i en salig röra. Inte ens när det blir allvarligt känns det allvarligt. Gillar man hennes neurotiska och ibland vulgära ironi blir man säkert inte besviken, men jag har svårt för den.

Johan Olsson – betyg 3. Klassisk tråkmåns och sådana uppskattas. Men ändå lite för mycket helyllekille för att det ska bränna till, vilket han själv tillstod på ett ganska roligt sätt. Men intressant om idrottens psykologi och hur han värderar livet. Plus för musiken – the Smiths, Neil Young, Bon Iver, Chemical Brothers mfl.

Johan Olsson hade det goda omdömet att spela Bon Iver: