Tillbaka på banan...

Allt har sin tid och nu är jag tillbaka på banan igen med ny arbetsorganisation. Ser fram emot att få jobba vidare med det jag älskar mest (utöver Gud och familjen) - historia. Hoppas att energin och entusiasmen kommer att återvända pö om pö. Idag umgicks jag med den gamle på gården - Johan Ludvig Rosén.

Det har ringt på vår dörr två gånger utan vi hade möjlighet att öppna. Igår strax före 16.00 var jag på toa, och idag var min dotter hemma med förkylning och hon öppnar bara för kända. Lite smått obehagligt, även om det säkert är något oskyldigt.

Antiglobaliseringsrörelserna är släkt med varandra. Man finner ett missnöje som exploateras på olika sätt. Budskap sprids via nätet och får fäste eftersom nästan ingen tillämpar källkritik. Och så enkla slagordslösningar som inger hopp om en bättre morgondag när felen är avlägsnade, ofta invandrare. Suck.

Folkligt missnöje med etablissemang har ofta en tendens att bli antingen inskränkt högerpopulistiskt murbyggande (i värsta fall än värre) eller blodiga (vänster)revolter. Inget av detta är att rekommendera utan är pöbelfasoner. Man får nog sluta romantisera "folket". Möjligen med undantag av Dackeupproret.

Hittade en svagdricka utan vanligt socker som är helt ok. Dessutom med en liten gnutta alkohol på lättpilsnernivå. Är tacksam för det lilla.

Fredag-lördag är det berättarfestivalen A-Ö på biblioteket. Tänkte försöka höra KG:s föredrag om Kronobäck på fredagen. Kom också gärna och lyssna på mig på lördag klockan 12 då jag talar om "Myter och sanningar om Mönsterås historia". Fri entré på biblioteket.