Mönsterås visade spelglädje igen och vann

Mönsterås spelare firar ett av kvällens fem mål.

Efter den svidande förlusten senast så var det ett revanschsuget Mönsterås som sprang ut på IP denna vackra men något kyliga vårkväll. Mönsterås hade fått tillbaka några rutinerade spelare och mot ett ungt men lovande Alsterbro var det inte så mycket att dividera om. När domaren blåste av matchen hade hemmalaget vunnit med 5-0, vilket var i underkant.

De första fem minuterna var emellertid Alsterbros samtidigt som Mönsterås agerade tafatt. Där kunde matchen möjligen ha tagit en annan vändning. Bortalaget fick nästan omedelbart ett friläge som Mönsterås målvakt Anton Skedebäck med viss nöd lyckades tippa till hörna. Hörnan avslutades med en nick i ribban, och jag ansattes av ett visst illamående, började trots kylan kallsvettas och stilla undra hur aftonen skulle sluta.

Men sedan tog Mönsterås över allt mer av spelet och efter elva minuter fick Mönsterås pigga forward Valon Seferi bollen i straffområdet där han efter att ha rundat målvakten och en back kunde göra 1-0. Lite lekstuga.

Hemmalaget fortsatte i våg efter våg och sedan Amed Akyol gjort en fin löpning på högerkanten kunde han spela in till Dino Kamenjas som säkert kunde göra 2-0 efter en halvtimma.

I slutet av första halvlek var det ännu en gång dags för Valon att utöka ledningen. Med ett elegant lobbskott i den högre skolan gick bollen i mål och så var det 3-0.

I andra halvlek bytte Mönsterås in Milad Eliassi och Sabbah Mustafai och då blev dominansen ännu större. Mustafai började halvleken med en snabb rusch på högerkanten följt av ett fint inspel som Robin Lund kunde placera i mål. 4-0.

Mönsterås dominerade nu totalt. Valon kom i friläge men sköt över. Sedan var det Dinos tur att komma fri och så var det 5-0 efter 55 minuter.

Milad styrde mitten helt en period nu och Mönsterås kom i flera fina anfall där endast oskärpa eller försvarares tåspetsar hindrade bollen från att gå i nät.

Mönsterås bytte in några spelare sista kvarten men fortsatte gå framåt. Hemmalaget hade bland annat en boll i ribbkrysset. Hade den gått in hade det varit årets mål på IP. 5-0 var i underkant ikväll.

Mönsterås gjorde en laddad och fokuserad insats mot ett ungt Alsterbro som har framtiden för sig. Spelet kan förstås bli ännu bättre, men det var ett steg framåt och bra för spelglädjen och självförtroendet. Med Andreas Hauge och Manfred Löfström tillbaka i backlinjen kändes det lugnare. Med Amed och Tobbe och senare Mustafai på kanterna fick vi snabbhet. Och så Valon, en fotbollskonstnär, eller en lirare som man sa förr, som skänker division sex-fotbollen lite underhållningsvärde. Ja, alla kan nämnas ikväll. Passningarna då som jag klagat på tidigare? Jo, det gjordes misstag ibland, men ikväll fungerade fler kombinationer och vi spelade oss fram till straffområdet ganska ofta. Och så fanns den rätta inställningen där.

Domare Högstedt är en levande legend. Han gör ett och annat misstag, men den pondusen han uppvisar har ett högt underhållningsvärde i sig. Med militär stämma ryter han ut vilka fel spelarna gjort, och om någon vägrar infinna sig för det gula kortet så ryter han i så det hörs ut till Älgerum. Mycket roligt. Dessutom är han ödmjukare än man först kan tro och kan erkänna fel och osäkerhet.

Publiken var ganska stor och många verkade ha rest från Alsterbro. Roligt det också.