12 november 2019

Annus horribilis

Nu har jag varit arbetslös drygt en vecka. Första veckan blev lite speciell eftersom jag hade två föredrag och skulle uppdatera CV. Det där tar en jäkla tid. Som tur är använder ganska många arbetsgivare samma mall, och då är det inte så mycket man behöver ändra mellan varje ansökan.

Men ändå, det är tröstlöst och tråkigt att söka jobb hela tiden (det där gillade nog inte jobbfanatikerna i moderaterna att jag skrev, men det tro f-n det är tråkigt att söka jobb. Horribelt tråkigt.) Jag försöker vara noga med att inte bli sittande, för då är det lätt att man bli slö eller grubblande. Så nu gör jag upp ett schema för varje dag för att behålla disciplinen (inklusive vad jag ska äta).

Rent yrkesmässigt har det varit bra år på hembygdsgården. Jag har fått jobba med det jag kan, fått en hel del gjort och lärt känna fina människor. Så det är klart det känns tomt. Men jag har fått behålla nyckeln, så kan gå dit när jag vill och fortsätta sköta arkivet. Ett och annat föredrag kan det säkert också bli framöver om föreningen så önskar.

På andra områden har de senaste åren varit betydligt tuffare. Är extemt trött och kan sitta och slumra till dagtid. Därtill glömsk så det räcker och blir över. Sertralinen som jag tar mot depressionen verkar inte göra mig särdeles mycket piggare eller gladare. Nej, det är väl som vanligt att man får ta kommandot själv även över sådant. Så långt det nu går.

Ibland funderar jag på hur mycket framgångsteologin hann förstöra. En del förlorade den djupare förståelsen av "annus horribilis", ökenvandringarna och motgångarna. Hamnade du i öknen var det ditt eget fel. Du hade kanske för svag tro, sades det. Men nu står det faktiskt att anden förde Jesus ut i öknen för att sättas på prov, dvs Gud själv förde honom dit i direkt konfrontation med den onde. 

Ulf Ekman gick ju och blev katolik sedan, en kyrka som han tidigare hade kallat djävulens verk. Ja, så kan det gå. Han tröttnade väl på sitt eget tuggande till slut och såg något annat som gått förlorat.

Man kan ju alltid hoppas på ett "friår" då det mesta vänder. Det vore inte så dumt. Jesus stannade ju inte i öknen så förskräckligt länge. Känns som att det räcker nu.


Inga kommentarer: