3 juli 2022

Jag har blivit en hälsofreak

Jag har påbörjat ett nytt viktprojekt. Det här duger inte längre. Som vanligt handlar det om att bryta dåliga vanor, lära sig hantera hunger, motstå frestelser och räkna kalorier. Jag har på 14 dagar gått ner 3,8 kilo och klarat mig helt utan chips, ostbågar och liknande. Totalt handlar det om att minska 30 kilo på 5 månader. Det kommer att gå bra. 

Löste ett litet lokalhistoriskt problem ikväll. När anlades Mönsterås Bayerska bryggeri? Mönsteråsboken och Stranda anger omkring 1870. Men när grundaren Danell avlider 1865 så säljs ju hans bayerska bryggeri i Mönsterås. Det fanns alltså då. Ikväll hittade jag en notis i Calmarposten från januari 1862 där det står att bryggeriet hade anlagts året innan. 1861 alltså.


Lilla Lo och jag är på samma sida vad gäller sommarens värmeplåga.


Jag har skrivit och läst in en predikan för YouTube och jag ska svara på två frågor som jag vet att en del har:

1. Bör inte den som predikar vara utsänd och godkänd av en församling alternativt en biskop? Svar: Jesu lärjungar blev en gång upprörda när någon utanför deras lilla krets drev ut demoner i Jesu namn. I Lukas kap 9 står det: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er är för er."

Ändå vore förstås idealet om man hade tillstånd och förankring i ett givet sammanhang. Men det är inte möjligt att upprätthålla den ordningen i den tid som råder. Varför ska den "lekman" som vill predika invänta tillstånd från en biskop som själv har avvikit från Guds ord och som tolkar om det som står skrivet efter tidsandan? Frikyrkorna då? Ja, en del håller fast vid ordet, andra inte. Kristi kropp är en och odelbar. Men att i vissa lägen stå fri från en organisation för att i full frihet kunna lägga fram texterna kan ha sin tid. Det handlar om att slippa vara bunden av förväntningar, inte att man anser sig vara bättre. Det handlar om att predika på ett sätt som inte är så slipat.

2. Bör man verkligen predika om man själv har kvar sår och dåliga erfarenheter från olika sammanhang? Svar: Ja, det bör man. Det finns någon konstig föreställning om att den som predikar måste vara väldigt helgad och balanserad, att han måste ha absolut perfekta motiv. Det har ingen. Det finns alltid egna erfarenheter, sår, köttslig natur, personlighet, olika temperament, bekräftelsebehov etc hos en predikant i olika grad. Mina predikningar kommer givetvis att få kritik för att de är för dystra och för mycket präglade av mina livserfarenheter, att de inte är tillräckligt lockande. Jag förstår mycket väl den invändningen, men Jesus bad själv den som ville följa honom att tänka igenom det noga och se om han var beredd att betala priset, att varje dag ta sitt kors. Då skulle jag nog vilja påstå att alla hejsan-tjosan-predikanter utgör ett större problem om man nu vill se det som ett problem. Man kan också välja att se det som så att det idag råder en brist på dystra och kärva predikanter. Så jag ber absolut inte om ursäkt för min ton. (den andligt känslige noterar där en liten brist på ödmjukhet).

Din ökenvandring och Guds makt, del 1

Din ökenvandring och Guds makt, del 2

Morrissey har ju en ny skiva inspelad, men inget skivbolag som vill ge ut den. Det beror inte på att musiken är dålig, utan på att han är kontroversiell. Då blir skivbolagen skitnödiga. Men han har börjat sjunga de nya låtarna live. Här tre fina exempel. Först en förvånansvärt glad sång om rebeller som inte får några applåder, sedan om förnedringen att bli äldre och hamna på institution och sist om självmordsbombningen i Manchester 2017.





3 kommentarer:

Bosse K sa...

Hej Jonny!
Är liksom du kristen, och har varit med i församlingskretsar i trettio år.
Fram tills vi flyttade till Småland för fem år sedan. Vi har helt enkelt inte funnit oss tillrätta än i någon församling, men vi hoppas, min fru och jag.
Det var befriande att höra att det liksom jag själv, finns fler som upplever att inte vara en riktig kristen, att vara katten bland hermelinerna.
Helt rätt som du säger också, stå på ordet, inte på känslorna.
Det är tråkigt att man i församlings
sammanhang ibland ger människor tankar som att man inte är kvalificerad att vara i de troendes skara.
Har själv fått höra att jag är som en krattad och tillrättalagd åker, som inte fått något regn.
Må vara att man är fåordig, men som utåtagerande uppträder man inte automatiskt som kristen.
Att lita på Guds ord, och vara trygg i det räcker bra.
Precis som din predikan pekar på.


Bert sa...

Ok, du kommer säkert att lyckas med att gå ner 30 kg på fem månader, du har ju lyckats med dylik viktnedgång tidigare - "MEN", du kommer garanterat att om något år återigen att kunna fylla ut dina nuvarande kläder och det med råge!
Så varför, jo, du är en obotlig tröstätare och en mästare på att lura dig själv!

Så du ska/har debutera/t som "YouTube"-predikant och då i nischen dysterkvist och pessimistförkunnande lekmannapastor - ja, varför inte, den rollkaraktären passar dig bra. Du kan säkert få tillräckligt många tittare och följare för att förtag, organisationer eller politiska partier med liknande inriktning som du torgför på YouTube skulle vilja annonsera på din blogg - exv, begravningsbyråer, Greta:s FFF, XTR, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Kanske att intäkterna från bloggannonseringen räcker till att finansiera nya klädinköp passande din kommande look/image som mager och tärd "dysterpessimistisk" förkunnare på YouTube.

P.S. Härlig bild på kissen Lo!

Jonny sa...

Ha ha, du har ju nästan börjat bli snäll i dina kommentarer Bert!