13 september 2022

Piska leder till passivitet

Idag har jag besökt min gode vän Teiffel på Folkrörelsearkivet. Jag sitter ju i styrelsen där, men idag var det mest lite trevligt prat. Sedan har jag handlat åt min gamla mor och nu ska jag jobba med boken några timmar för att slutligen slå dank. Gör lite vad jag vill. Njuter av friheten som "arbetslös". För arbetar gör jag ju ändå. Efter eget huvud. Men är trött efter över 10 års kamp för vår dotter. Ska mest lata mig några år. Välförtjänt vila. Bara jobba med det jag själv vill och tycker att jag passar för. Jävlas Kristerssonsprätten med mig, så jävlas jag tillbaka. Svårare än så är det inte. Skär han ner på min ersättning, så skär jag ner på mitt engagemang för att få ett avlönat arbete. Det ska helt enkelt inte löna sig att utpressa redan utsatta människor. Piska leder till passivitet. Man håller sig precis på gränsen för att uppfylla kraven, men anstränger sig inte utöver det. Man söker 6 jobb istället för 20. Går inte på frivilliga möten. Somnar på de obligatoriska. Protesterar med fötterna. Om Kristersson istället höjer ersättningsnivåerna, ja då blir också mina ansträngningar större. Det är helt upp till Kristersson om han vill ha ett Dackeuppror på halsen.

Jag har 20 artiklar för den lokalhistoriska årsboken, men är inte helt säker på att alla får plats. Om några veckor kommer jag att börja ta upp förhandsbeställningar. Årsboken täcker de tre socknarna som nu utgör Mönsterås kommun och tidsspannet är 1500-tal till 1900-tal.

Det svåraste är att komma på ett bra namn på årsboken som ska följa med från år till år.

2 kommentarer:

Claes sa...

Menar du att ett högre bidrag motiverar att söka jobb?
du är ute på tunn is enligt mig.
Självklar måste man kunna överleva som arbetslös, men jag får känslan att du handlar som en rabiat femåring som inte får lika mycket glass:)

Jonny sa...

Ja, just det menar jag. Det har inte med ålder att göra hur mycket ryggrad och självständighet man har i sitt tänkande.