Mönsterås - kommunens derbykungar (igen)

Närmare 300 hade samlats runt fotbollsplanen för att se klassikerderbyt mellan Mönsterås och Blomstermåla. Matchen var spännande i en halvlek innan hemmalaget insåg att det var dags att bevisa att man är kommunens derbykungar.

Mönsterås började piggt och det dröjde bara 2 minuter innan lagets veteran Adnan Smajic kunde göra 1-0. Hemmalaget fortsatte att skapa chanser, men ju längre halvleken gick, desto mer ofokuserat och slarvigt blev spelet. Tre chanser där det bara var att peta in bollen i öppet mål försummades och efter ett par horribla uppspel och tafatta insatser på hörnor så hade Blomstermåla vänt och ledde plötsligt med 2-1.

Frustrerad och dyster till sinnet kunde jag konstatera att ”hårt arbete slår talang när talang inte jobbar hårt.” Det är kanske ett orättvist omdöme för Blomstermåla saknar ju inte talang och Mönsterås jobbade väl på så gott man kunde. Men det extremt ofokuserade spelet tyder på att man inte jobbade tillräckligt hårt mentalt i alla fall. Samtidigt får man ju erkänna att Blomstermåla skickligt utnyttjade slarvet. Jag trodde dessutom att Blomstermåla ledde med 3-1. Tydligen hade jag missat att ett mål blev underkänt, hur man nu kan missa något sådant. Men jag var tydligen också ofokuserad.

I halvtid skrev jag ”Utgår ifrån att Mönsterås inte kan göra en lika slarvig halvlek till. Det går liksom inte. Finns alla chanser att vända på detta.” Sedan gick jag och ställde mig nära motståndarmålet för att kunna se målen bättre.

Och en scenförändring blev det i andra halvlek. Plötsligt fick vi se ett hungrigt, ivrigt, hårt kämpande, snabbt och fokuserat Mönsterås. Då kom också målen. I den 53:e minuten kvitterade Milad Eliassi med ett välplacerat skott. Mönsterås kom sedan i våg efter våg. 4 minuter senare gjorde Osama Sheikh Mohammad 3-2 och 3 minuter efter det satte han även 4-2. I matchminut 70 gjorde Adnan sitt andra mål. 6-2 gjordes av Tarek Abu Alhusein. Målskyttet avslutades av Adnan som därmed stod för ett hattrick. Det var bud på fler mål, Niki hade ett par frilägen, men bortalagets målvakt höll siffrorna nere.

Även mittfält- och försvarsspelet blev mer fokuserat i andra halvlek och spelare som Ako och Hauge bidrog till stabiliteten.

Segern med 7-2 bör vara den näst största mot Blomstermåla endast överträffad av segern med 7-1 år 1977.

För att vara ett derby var det en snäll match och hellre det än att man sparkar benen av varandra. Känslor fanns det dock gott om som sig bör. Hälsosam passion utan skandalscener. Skicka hit Stockholmslagen på studiebesök.

Mönsterås hakar med segern på topplagen och har i mångt och mycket ödet i sina egna fötter och huvuden.