Det långa sommarlovet

Det långa svenska sommarlovet
Det långa mytomspunna svenska sommarlovet har förmodligen sina rötter i bondesamhället då barnen behövde hjälpa till hemma på gården denna årstid. Vi har i mycket vårt klimat att tacka för det i ett internationellt perspektiv långa sommarlovet. I de flesta länder har man faktiskt tre terminer och ett kortare sommarlov.

Hemmafruarna gav sommarlovet en frist
Men även om de flesta av samtidens barn inte behöver hjälpa till med skördarna, så har det långa sommarlovet överlevt. När jag var barn fungerade det eftersom vi hade alla fantastiska hemmafruar som var en förutsättning för att jag och mina kamrater skulle slippa gå upp halv sju och bege oss till fritids, om nu fritids ens var uppfunnet på 1970-talet.

Det hotade sommarlovet
Men nu är sommarlovet hotat även i Sverige. Nu jobbar ju oftast båda föräldrarna och det blir allt svårare att ge sina barn det där mytomspunna klassiska sommarlovet som man själv hade. Sommarlovet är kanske 9-10 veckor och i bästa fall har man semester 4 eller 5 veckor. Sedan får man trixa med olika lösningar. I bästa fall har man kanske släktingar som kan hjälpa till, eller så blir det fritids. Men ingen kan ju ärligt säga att fritids påminner om det klassiska sommarlovet, hur påhittig personalen än är. Men än säger lärarna nej till kortare sommarlov. Argumenten brukar vara att elever skulle skolka soliga varma sommardagar, samt att vi skulle få se en massflykt från läraryrket. Förmodligen har de rätt.

Dottern skulle egentligen ha behövt gå på fritids 4 veckor i sommar. Men vi tog henne från verksamheten bara efter några dagar. Fritidsverksamheten hade flyttat till Ljungnäs med för henne främmande personal (självklart ska man ha minst en personal som barnen känner igen som trygghetsfaktor), varav någon dessutom verkade ha som målsättning att drilla henne i bordsskick. Hon höll visst gaffeln i höger hand. Ja, det är så vi gör i arbetarklassen. Nå, vi försöker snickra ihop det ändå så att hon får känna att det är sommarlov. Ibland är hon med på mitt jobb, ibland hos farmor.

Bilsemester till Italien

Många minns barndomens sommarlov med välbehag och nostalgi. Och jag får väl tillstå att jag också gör det. Loven kändes evighetslånga och var fulla med fri lek, sol och bad. Vissa år åkte vi till Italien. Färja över Östersjön. Sedan med bil genom Tyskland och alperna på slingriga bergsvägar.  Inget fusk med flyg och charter. Många av min barndoms ljusaste minnen är från dessa resor. Människor har ibland underliga uppfattningar om Italien, men det är på många sätt ett fantastiskt land. Är det något land jag verkligen längtar till så är det Italien. Framför allt är det känslan av äventyr som sitter kvar och minnesbilder av platser och människor man mötte. Och varje gång jag avnjuter italiensk mat och italienskt vin längtar jag tillbaka till Fernandos restaurang med jordgolv och hönor som trippade runt borden färdiga att nackas.

Ska försöka leta fram alla gamla foton från Italienresorna. De jag hittade idag var inte så bra.

På väg in till campingen Union Lido i Italien. Jag var sju år denna gång och syns i blå hatt framför min mor i vänster bildkant. Framför oss mina två kusiner och deras mor. Campingen firade 20 år detta år (1975).

Trafikpolis med egen kur? De behövdes. Trafikkulturen är katastrofal. Någonstans i närheten av Venedig.

Man såg många vackra vyer.

Troligen någonstans i Österrike.

Tyvärr såg man alltid en och annan olycka.

På vägen ner övernattade vi alltid på olika campingplatser i Tyskland och Österrike.

På plats i Italien, även om just den där bilen och vagnen inte var vår.

Från vänster: Min far, jag, min kusins far Roland i Ruda.

Campingområdet från ovan.

KLT:s nya biljettsystem - årskortet försvinner, minskad flexibilitet och ungdom vid 25

KLT inför ett nytt biljettsystem. Då räknas man som ungdom om man är mellan 20 och 25.

Nytt biljettsystem
KLT står just till att lansera sitt nya biljettsystem och ersätta de gamla korten med ett resekort. Det må kanske vara nödvändigt då inte särskilt mycket hänt sedan det nuvarande infördes 1989. Jag ska inte gå in på detaljerna, men noterar tre saker.

1. Årskortet försvinner - dyrare om man är från Mönsterås
Eftersom årskortet försvinner så blir det nya systemet betydligt dyrare för regelbundna pendlare, inte minst för invånare från Mönsterås kommun som tidigare har fått årskortets grundavgift till hälften´subventionerad av kommunen. Nu kan man istället köpa 30-dagarskort, som blir betydligt dyrare per resa.

2. Mindre flexibelt för den som inte kan detaljplanera
20-resorskortet försvinner och ersätts av 14-dagars respektive 30-dagarskort. Möjligtvis kan pendlare som säkert åker buss varje dag tjäna några ören på att köpa 30-dagarskort. Men för den som inte kan planera sitt bussåkande i detalj (den som behöver bilen ibland eller blir sjuk ibland) blir det nya systemet mindre flexibelt. Tidigare skulle man använda sina 20 resor inom 30 dagar. Därmed fanns det en mariginal att ta bilen vissa dagar eller att bli sjuk en vecka. Med det nya systemet köper man ett 30-dagarskort som gäller just 30 dagar. Varje dag man måste ta bilen eller är sjuk så förlorar man alltså pengar och varje bussresa blir dyrare. Jag hjälpte frugan och det tog två timmar att räkna ut vilket alternativ som blir förmånligast utifrån olika scenarion beroende på hur många dagar hon behöver bilen, råkar bli sjuk etc.

3. Ungdom upp till 25
För det tredje inför man en rabatt för dom man kallar ungdomar mellan 20-25. De åker för 70% av vuxenpriset. KLT förlänger således ungdomsperioden upp till 25-års ålder. Sanslöst! När min mor var ung så blev man vuxen när man konfirmerade sig. När jag var ung var det när man blev myndig vid 18 års ålder. Nu är man alltså inte vuxen ens vid 25. Personligen tycker jag det är mycket underligt att man inför särskilda rabattsystem för vuxna myndiga människor i en viss ålderskategori. För nog är man vuxen när man är 20-25 år.