Bloggen ska väl inte bara handla om vykort. Det vore allt för smalt och ängsligt. Men ska tillstå att hjärnan är ganska tom efter coronasjukan. Framförallt är jag glömsk. Det är inget illa menat, men det är en aning kusligt och bekymmersamt. Andra långtidsföljder är inflammationer i leder och huvudvärk. Syresättningen är emellertid normal igen, liksom hjärtats puls.
Många lider av den sociala isoleringen under pandemin. Jag har all förståelse för det, men för mig är social isolering normaltillståndet. Ingen lär kunna vara min vän om man inte tolererar att jag är dålig på att hålla kontakt. Ändå uppskattar jag att umgås med vänner ibland. Däremot avstår jag gärna sociala sammankomster med människor jag knappt känner.
En del människor hör bara av sig när de behöver ens hjälp. Det är en ganska så obehaglig upplevelse, även om jag gärna hjälper till om jag kan. Men känslan av att bara duga när ens kompetens kan nyttjas är olustig.
Annars har jag, trots trötthet i kroppen, haft mental energi att tänka framåt på nya projekt sista tiden. Om det beror på att min läkare för några veckor sedan fördubblade dosen sertralin eller något annat vet jag inte. Det handlar nog också om att släppa taget om sådant man inte kan påverka. Då försvinner också mycket av ångesten. Känner ingen direkt oro för någonting, även om det säkert finns skäl till det. Nå, denna energi ska omvandlas till nya böcker.
Betar av sådant som släpar efter hemma. Snart är lägenheten storstädad. Nästa vecka ska jag äntligen börja med trädgården. Det är ju en mikroträdgård så det vore väl uselt om jag inte skulle klara det.
Igår blev jag färdig med bokrummet på övervåningen. Där har jag i första hand samlingen av ungdomsböcker, se nedan, men först veckans låtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar