Vänsterpartiet fick 1 mandat i förra valet och man verkar inte ha några problem med den platsen. Man har därtill 2 ersättare om det skulle krisa.
Problemet är att jag aldrig hör något från V under mandatperioden. Har man bara 1 mandat så borde man kanske föra lite buller och oväsen och inta en tydlig opposition. Det borde man klara av för på partiets lokala hemsida finns genomtänkta förslag på många områden.
Och så måste man förstås ställa frågan, var är de unga topprepresentanterna? V är ju klart överrepresenterade bland de yngre, men på V:s lokala lista ser jag bara veteraner i topp. Man har alltså inte lyckats rekrytera.
V är väl för dem som vill ha allt fint, men inte vet riktigt hur man ska få fram pengarna på annat sätt än att ta från de rika. Grundläggande ekonomi och företagsamhet är knappast deras starkaste sida. Så i någon mån lever den gamla utopiska andan kvar. Om enda lösningen är höjda skatter så lär det nog stanna vid ett mandat. Skattesolidaritet är inte inne nu för tiden.
Något positivt? V i Mönsterås har fått Stellan Hamrin, som står som trea på listan. Han borde förstås ha varit etta. Mycket kompetent och erfaren man som med rätt lansering hade kunnat lyfta partiet lokalt, men det verkar inte bli mycket med det. Han hade kunnat få många kryss.
Myt: Att Vänsterpartiet är så hemskt radikala. I grund och botten står de för en gammal konservativ grundidé med kontinuitet från Gustav Vasas dagar. Kronan/staten ska pressa folket på så mycket skatt som möjligt för att finansiera det staten anser vara viktigt, inte nödvändigtvis medborgarna. Även i ett mer kortsiktigt perspektiv är V ytterst konservativa i betydelsen folkhemskonservativa. De eftersträvar samma modell för välfärden som Socialdemokratin hade under folkhemmets guldera. Därmed står de egentligen inte så långt från SD, även om SD mer betonar myten om det homogena folkhemmet, vilket kan förklara att en vänsterpartist i kommunen för några år sedan hoppade över till SD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar