Mönsterås bortaförbannelse fortsätter. Inte heller mot Persnäs blev det några poäng och med 4 matcher kvar känner man lagen bakom flåsa i nacken.
Matchen började med ett piggt Persnäs som tog sig fram på sin högerkant och fick till ett bra inspel i straffområdet som Mönsterås till slut fick ordning på efter viss kalabalik. Efter tio minuter jämnade Mönsterås ut spelet men hade svårt att komma till några riktigt bra avslut. En frispark ett par centimeter utanför straffområdet slarvades tyvärr bort med en i och för sig bra tanke som Persnäs var med på. Överhuvudtaget så lyckades hemmalaget avväpna våra offensiva krafter snopet enkelt allt som oftast.
I halvlekens sista minut drev en spelare från Persnäs förbi ett par gubbar i Mönsterås och drog på ett skott i stolpen. En jäkla klang som lär ha hörts till grannsocknen. Kyrkorna ligger tätt på Öland. Första halvleks klart bästa chans.
0-0 i halvtid var väl tämligen rättvist, även om Persnäs kändes mer stabila.
Mönsterås började andra halvlek med ett skott på mål, men gick sedan ner sig en period, då Persnäs också passade på att göra matchens enda mål. Det var Isak som nickade in 1-0 på en hörna. Ingen skam att släppa in ett sådant mål, men det förutsätter förstås att man själva kommer till avslut och sätter chanserna.
Efter målet tar Persnäs över en period, men vår målvakt Albert Svensson, som jag aldrig sett förut, räddade oss med ett par, tre fina räddningar.
Men anfallspelet fungerade inte riktigt. GIF verkade hur konstigt det än kan låta inte samspelta. Och när det väl skapades en chans så överbearbetades situationen och rann ut i sanden.
Mönsterås spelare blev väl frustrerade av det som hände och snart var gula kort-leken igång igen. Någon för tjafs, någon för ful eftersläng. Det är en sak att ta ett kort om man leder med 1-0 och man måste stoppa en farlig, hotande kontring, men de där frustrationskorten är bara tecken på dålig disciplin som drabbar laget. Om Mönsterås tvingas kvala eller rent av åker ur, så är en stor delförklaring alla kort och den bristande disciplinen eftersom det ofta har påverkat vilket lag vi kan ställa på planen. Engagemang är bra, frustration kan också vara en drivkraft, men den ska kanaliseras till energi i spelet, inte omvandlas till gula kort.
På slutet lyckades Mönsterås ändå skapa några kvalificerade kvitteringschanser. Hauge tror jag det var som fick till en bra nick i straffområdet som rensades på mållinjen. Ytterligare ett par bra möjligheter dök upp, men det ville sig inte. Som helhet var Persnäs seger rättvis, även om jag inte hade kallat det ett rån om vi fått med oss en poäng hem.
Med fyra matcher kvar är nu Mönsterås bara två poäng från negativ kvalplats. Nästa helg kan vi rent realistiskt inte räkna med poäng hemma mot suveräna Torsås-Norra Tång, såvida vi inte plötsligt får in bollen några gånger den första halvtimmen på något mirakulöst sätt. Sedan följer en svår bortamatch mot Kalmar AIK. Poäng där får ses som en mycket oväntad bedrift. Om vi nu får två raka förluster kan vi mycket väl ligga på kvalplats inför de två återstående matcherna. Då vill det till att besegra Böda/Högby hemma och kanske även ta poäng i sista matchen mot Söderåkra. Det här utvecklar sig till en sällan skådad dramatik.
Persnäs fotbollsintelligentia utsåg Andreas Hauge till bortalagets bästa spelare och det är bara att hålla med. En mycket stabil defensiv insats, precis som hans granne William Ekvall. Albert Svensson i målet var helt ny för mig och han gjorde också en mycket bra match. 18 år är han enligt GIF:s hemsida. En annan nykomling var Elias Soltani som tog för sig väldigt bra med moget spel på mitten för sin blott 15-åriga ålder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar