Populismens kännetecken

Ibland kikar jag in på Flashbacks diskussionsforum, särskilt kriminalia. Det räcker med 3 minuter så ser man ett mönster som något förenklat kan sammanfattas så här:

Någon åker fast för sexuella övergrepp (eller valfritt annat brott). Då vaknar förstås Flashbacks intelligentia: ”Kulturberikningen har visat sig igen. Hoppas ni sossesvin är nöjda nu. Utvisa alla mena.”

Sedan finns det två vägar framåt. Visar det sig nu vara en invandrare så pissar de på sig av upphetsning och perverterad "skadeglädje". Men råkar han heta Björn Andersson så blir förvirringen total. ”F-n han måste vara adopterad och fått ett svenskt namn. Förresten ser han inte romsk ut?”. En annan vanligt förekommande analysmetod går ut på att när invandrare begår brott bottnar det i gener och kultur, men när svenskar begår brott bottnar det i psykisk sjukdom eller att han har umgåtts med invandrare och blivit "smittad".

Här följer några av populismens kännetecken:

1. Man hittar ett verkligt problem, stort eller litet, och beskriver det på ett sätt som ska göra människor särskilt upprörda och känna att detta problem drabbar just dem. Fakta är inte det centrala, utan att riva upp känslor. Människor måste bli upprörda. Därför sprider man hejdlöst en salig blandning av fakta, lögner och konspirationsteorier. En tydlig anti-intellektualism och skepticism mot vetenskap.

2. Just det problem man fokuserar på sätts in i ett konfliktperspektiv där olika grupper ställs emot varandra.

3. Ett typiskt perspektiv är ”det rena folket mot den korrumperade eliten”, eller ”det svenska folket mot andra kulturer” Då menar jag inte ett kritiskt ifrågasättande av överheten eller kriminella seder i andra kulturer, utan något mycket större. En mytbildning.

4. Man har en neurotisk fixering vid just detta problem så att det sakta men säkert nöts in i människors medvetande så att det framstår som det helt avgörande för nationens fortbestånd.

5. För att spä på det hela så reduceras människor och vissa grupper till just ”problem”. Man generaliserar utifrån problemet. Ex: 2% av de arbetslösa fuskar = alla fuskar och ska straffas. Invandrare är överrepresenterade i brottslighet = Alla invandrare utgör ett problem (trots att 97-98% sköter sig.). Allt handlar om de där 2-3%.

6. Problemet löses genom att avlägsna de man förknippar med problemet – invandrare, arbetslösa, sjuka, människor som vill göra gott mot andra (woke) etc. Det stösta brottet i svensk historia var när Reinfeldt bad oss öppna våra hjärtan.

7. Man hänvisar ofta till en gyllene guldålder som ligger längre tillbaka i historien, innan de korrupta politikerna tog över eller innan massinvandringen började. Att det sedan utifrån en majoritet faktorer och parametrar var sämre då, tystas effektivt ner. Vissa saker kan man på goda grunder tycka var bättre förr, men poängen här är att man enbart tar fasta på det och sätter det under förstoringsglas - man skapar ett försvunnet Eldorado. Normal nostalgi omvandlas till en dyrkan av de heroiska förfäderna. Att sedan våra förfäder var som folk är mest - försökte skapa bra liv, visade kärlek, söp och slogs, trätte och kivades i byn, får vi aldrig veta.

8. Avundsjuka spelar en central roll. Kan man väcka en känsla av avundsjuka är mycket vunnet. Vänstern har alltid vunnit på att väcka en avundsjuka mot de som är rika. Högern väcker avundsjuka genom moralism och genom att ställa olika grupper mot varandra.

9. Denna avundsjuka riktas särskilt mot människor som vill göra gott. Det beror dels på att de ser sin egna ruttna själ i ljuset av dem som i vart fall försöker, dels på att konstruktiva människor som gör goda saker riskerar att minska de problem som populismen livnär sig på.