Mönsterås slog Kalmarpolisen

Mönsterås hade före den här matchen aldrig lyckats besegra Kalmarpolisen, men idag var det dags för en skön revansch. Och efter 4 raka förluster i serien var segern särskilt välkommen.

Matchen började riktigt illa för GIF:s del. Poliserna lyckades spela sig fram till ett bra läge och satte bollen distinkt i mål efter bara 4 minuter. Mönsteråsförsvaret uppträdde där något för passivt. Jag ska väl inte göra mig lustig med billiga poänger, men hade jag gett vika för frestelsen hade jag skrivit att GIF uppträdde som om de var rädda för att lagföras och placeras i arresten. Första kvarten var helt enkelt inte bra. Motståndarna fick spela sig fram alldeles för enkelt och vann i princip alla dueller.

Men sedan spelade GIF upp sig och spelet jämnade ut sig. Ju längre halvleken gick desto fler chanser skapade hemmalaget. Hampus Rampeltin slet sig loss till ett friläge som bortamålvakten dock tog ganska enkelt. Men efter 20 minuter slog Niki en fin frispark in i straffområdet där Hauge höll sig framme och stötte in kvitteringen.

Resten av halvleken bestod av mycket riv och slit med en del chanser åt båda hållen. Kalmarpolisen var kanske något stabilare, men GIF skapade de farligaste lägena.

Andra halvlek började med några fina anfall från hemmalaget, och i den 50:e minuten tog Rampeltin emot ett inlägg på bästa sätt, snurrade runt och sköt elegant in 2-1 på halvvolley.

Kalmarpolisen försökte hålla uppe humöret, men det var ändå GIF som skapade de flesta och farligaste chanserna, bland annat ett par frilägen och några fina inlägg som mycket väl kunde ha gett fler mål.

De sista minuterna tryckte bortalaget på för en kvittering och det blev viss kalabalik i straffområdet ett par gånger, men Mönsterås fredade sig konsekvent och fokuserat. Istället kunde GIF sticka upp och definitivt avgöra matchen med bara ett par minuter kvar. Bollen studsade hit och dit i Kalmarpolisens straffområde innan Adnan till slut lyckades få den över mållinjen.

3-1 blev slutresultatet. GIF visade moralisk styrka genom att komma tillbaka efter den bedrövliga starten på matchen. Kalmarpolisen är lite som gamla Sovjetunionen – välorganiserat, stabilt och gråtrist. Därför är de svåra att besegra. Mönsterås kan ännu bättre än det man visade idag, men med tanke på motståndet och den svaga form man uppvisat sista tiden så gjorde man en riktigt stark insats idag.

Framför allt var det tre enormt viktiga poäng för att hålla de tre bottenlagen bakom oss. Orrefors och Böda-Högby förlorade, medan Söderåkra vann. Så två av lagen drog vi ifrån och ett höll vi ställningarna gentemot.

Även om matchen inte var särskilt välspelad så gjorde GIF en gedigen laginsats. Ska man ändå nämna några enskilda spelare så utser jag Manne Svendsby till matchens lirare. Han är urstark och snabb och förlorar sällan en närkamp. Det var också ett bra drag att sätta Rampeltin på topp. Kalmarpoliserna är förstås överlägsen honom i fysik, men eftersom han är så bollskicklig hade de emellanåt fullt upp med att kontrollera honom, vilket de inte alltid lyckades med. Sedan har vi Niki som ligger bakom mycket och som hade en bra dag och då får han motståndarna att se ut som statyer.

Så här bra kan det gå när vi inte har avstängningar och skit. Kalmarpolisen fick snopet återvända till staden för att jaga något helt annat än en boll. Och jag slipper vara gnäll-supporter.

Dags att ta tag i det här GIF

Innan höstsäsongen drog igång skrev jag ett inlägg där jag framför allt varnade för att dra på sig gula och röda kort. GIF leder kort-ligan överlägset och det ställde till det i en del av vårens matcher.

Så vad händer? Jo GIF börjar höstsäsongen med ett rött kort i första matchen som tydligen gällde två matcher och två röda i andra matchen. Helt obegripligt.

Sedan har jag hört att en eller två spelare inte vill spela mer eftersom de har blivit bänkade i någon match. Hoppas verkligen att det inte är sant. Så barnslig kan man väl inte vara i GIF? Blir man bänkad kämpar man på ännu mer för att kanske få spela framöver. Om man är en riktig karl vill säga.

Idag blev det ännu en storförlust borta mot Runsten/Möckleby. Inte alls konstigt eftersom 3 var avstängda och ytterligare några borta. Korten straffar sig.

Dessutom vann både Bergkvara och Söderåkra idag, så nu är det bara en poäng ner till negativ kvalplats. Helt i onödan.

Dags att ta tag i det här på allvar nu.

Tung förlust för GIF

Man brukar tala om sexpoängsmatcher och det här var onekligen en sådan. Vid seger för Mönsterås skulle man vara 8 poäng före Bergkvara, vid förlust bara 2 poäng. Och det slutade illa.

Första halvlek var inte välspelad från något av lagen, men Mönsterås tog i alla fall ledningen efter 9 minuter då Niki fick till ett skott efter en hörna.

Resten av halvleken bjöd inte på något skönspel, men Mönsterås skapade några chanser som med normal effektivitet hade gett ett par mål till före halvtidsvila.

Andra halvlek fortsatte på ungefär samma sätt, även om Bergkvara försökte sig på ett något mer offensivt spel. Likväl var det Mönsterås som skapade de vassaste chanserna, och det borde definitivt ha blivit ett par mål till där. Med normal utdelning borde Mönsterås vid mitten av andra halvlek ha haft en ledning med 5 eller 6-0. 

Istället så lyckades Bergkvara få in en kvittering. Och bara någon minut efter så rullade de retfullt in det matchvinnande ledningsmålet. Det gäller att ta vara på sina chanser.

Mönsterås var det bättre laget, men förlorade ändå, precis som mot Orrefors. Men Bergkvara gnetade på och det gav utdelning. I mitt förra inlägg varnade jag för att dra på sig onödiga gula kort. Ändå lyckades Mönsterås helt i onödan dra på sig ett rött sista kvarten. 

Nej, det här var tungt värre. Som tur är för GIF:s del så förlorade de andra tre lagen man har bakom sig i tabellen. Men det här var en av de matcher Mönsterås skulle vinna under höstsäsongen för att slippa streckdramatiken. Nu blir det plötsligt stressigt igen.

Höga berg och djupa dalar - Mönsterås GIF inför hösten

I morgon börjar höstsäsongen för Mönsterås GIF med en viktig match hemma mot Bergkvara. Vid seger är vi med i kampen om kvalspel. Vid förlust närmar vi oss bottenstriden. Här kommer en kort sammanfattning av säsongen hittills.

13 matcher av 22 är spelade för nykomlingen Mönsterås i division 5. Laget har vunnit 5, förlorat 5 och spelat 3 oavgjorda. Man har 4 poäng upp till positiv kvalplats och 5 poäng till negativ. Av de fyra nykomlingarna från div 6 är det bara Kalmarpolisen som gått något bättre. Som helhet en klart godkänd poängskörd.

Det som ändå ger en något splittrad känsla är att prestationerna har varit så sanslöst ojämna. Ena matchen spelar man propagandafotboll som ett topplag bara för att nästa match uppträda håglöst utan energi.

Jag såg aldrig storförlusten mot Torsås så den ska jag inte kommentera. Det är ingen skam att förlora mot serieledarna, men att förlora med över 10 mål kan förstås ställa till det om man blir indraget i en bottenstrid.

Men, det är framför allt matcherna mot Orrefors och Runsten/Möckleby som framstår som onödiga poängförluster. Att bara ta totalt en poäng mot mer eller mindre avhängda bottenlaget Orrefors, som vi stundtals spelade ut, men samtidigt agerade sällsynt uppgivet mot, är direkt svagt.

Samtidigt har man visat att högstanivån är riktigt fin. Man har besegrat eller tagit poäng av många lag på övre halvan där segrar över Alstermo, Persnäs och Kalmar AIK sticker ut med stundtals bländande spel.

Vad dessa ojämna prestationer beror på vet jag inte, men spekulera kan man ju alltid: 

1. Laget toppar överlägset ligan för gula kort, som förr eller senare leder till avstängningar, vilket uppenbarligen ställde till det i en del matcher. 

2. Vidare verkar några spelare vara humörspelare, i alla fall ser det ut så från läktaren. 

3. Det ska också ha varit lite si och så med närvaron på träningarna, men när jag ”råkade” gå förbi häromdagen var det i alla fall 16-17 på plats, och det är väl ändå hyfsat för en fredagskväll i augusti.

Men nu är det så fint att dessa problem kan rättas till tämligen enkelt. Nå, i alla fall två av dem.

1. Mönsterås spelar inte fult, så jag förstår inte hur man kan ha fått alla dessa gula kort. Likväl får man helt enkelt undvika de mest onödiga som bottnar i tjafs, knuffar och kapningar i icke farliga lägen. Där borde man omgående kunna nå en förbättring genom att bli mer medvetna om detta.

2. Humörspelet, om det nu är så, är en mental fråga som jag tror man kan råda bot på ganska lätt trots allt. Givetvis kan alla ha en dålig dag, men att systematiskt visa mindre energi på bortaplan där GIF bara tagit 4 poäng jämfört med 14 hemma verkar underligt. Givetvis är det naturligt att vara mer inspirerad på hemmaplan när vänner och bekanta tittar på, men likväl spelar man för laget och med hjärta för laget. Det gäller även om det skulle råka vara bortamatch på en våt torvmosse i en folktom byhåla i Smålands innersta urskogar, dit förutom undertecknad, bara två tandlösa gubbar med keps har orkat ta sig. Jag tror det kommer att bli bättre.

3. Träningsnärvaron. Det lär väl knappast finnas några avtal som säger att man ska vara med på träningarna om inte särskilda skäl föreligger. Det här är amatörnivå och då måste man kunna lita på spelarnas pliktkänsla och hjärta. Det kan man inte pressa fram. Antingen så har man det, eller så har man det inte. Och vi lever i en individualistisk tid där människor kommer och går som de vill. Dessutom kan det vara mycket som gör att man inte kan vara med trots att man har hjärta för laget. Man ska inte döma för snabbt. Men jag hoppas att alla ger allt nu för att hålla laget kvar i femman.

Jag gnäller en aning för att provocera fram det bästa, om nu någon till äventyrs läser det här. 

För när GIF är som bäst så råder det ingen tvekan om att det här laget har kvaliteter för övre halvan. Laget har en bra mix av rutin och ungdomlig talang. Flera spelare har visat framfötterna, vilket jag ska återkomma till, och tränarna verkar vara raka och kunniga. Med normal utdelning ska man kunna hålla sig kvar med marginal. Lyckas man därtill förbättra det jag tidigare nämnde lär det bli övre halvan.

Årets bästa match när Mönsterås besegrade Alstermo

Några spelare i dagens segrande Mönsterås GIF.

När Mönsterås äntligen fick lira med alla spelare tillgängliga, så visade man att man kan utmana de bästa lagen i serien. Ikväll besegrades serietvåan Alstermo med 3-2 efter en välspelad och dramatisk match.

I säsongsdebuten spelade lagen 1-1, vilket GIF ska vara nöjda med, för Alstermo är ett riktigt bra division 5-lag. De har spetsspelare som Kujtim Shkreta och Jonas Jensen och flera andra bra spelare. Före denna match hade Alstermo inte förlorat på 6 matcher, därav 5 vunna. Ett gediget lag helt enkelt och en riktig utmaning för Mönsterås.

Matchinledningen var jämn. Mönsterås lyckades utmärkt med att ta bort den duktige Jensen i Alstermo och några riktigt farliga chanser skapade inte bortalaget. Mönsterås höll ihop spelet bra och utmanade motståndarförsvaret flera gånger. Först kom Niki i ett friläge från dålig vinkel, men målvakten räddade. Fast i den 26:e minuten höll sig Emanuel Svendsby framme i straffområdet efter ett fint inspel och satte 1-0. En äkta måltjuv.

Hemmalaget gjorde några minuter senare ett mål till, men linjedomaren vinkade för offside, dock väldigt sent några sekunder efter att bollen gått i mål. Men jag tror det var offside på han som slog inlägget.

Med ett par minuter kvar av halvleken fick Mönsterås en frispark ungefär 35 meter från Alstermos mål. Det var upplagt för ett inlägg i straffområdet. Niki klev fram och slog till bollen som fick en mycket vacker bana och gick rätt in i krysset. Det borde inte gå att göra mål på det sättet, men Niki är en trollkonstnär.

Första halvlek är den bästa halvlek jag sett Mönsterås göra i år både försvarsmässigt och offensivt.

Andra halvlek började olyckligt. Efter bara 4 minuter reducerade Lucas Nyrén på en mycket välplacerad frispark precis invid stolpen. Det är absolut ingen skam att släppa in det målet, men reduceringen kom lite för tidigt.

Alstermo fick energi, höjde tempot och spelade allt bättre. Mönsterås fick det allt mer jobbigt och kvitteringen hängde i luften. Bortalaget fick bland annat en mycket bra chans i straffområdet som vår duktige målvakt Khamis räddade briljant. Kort därefter hade Alstermo en boll i stolpen.

Men kvitteringen skulle komma. Alstermo fick en frispark och GIF lyckades inte få bort bollen från straffområdet, utan Kujtim Shkreta höll sig framme och 2-2 var ett faktum i den 74:e minuten.

Mönsterås stack upp ibland och ställde till oreda i Alstermos försvar. Och tre minuter efter kvitteringen fick Niki lite utrymme, vände om och satte 3-2 rakt upp i krysset igen.

Hemmalaget lyckades sedan genom en heroisk kämpainsats freda sitt mål och vinna matchen.

Mönsterås seger väger tungt. Alstermo är det bästa motståndarlag jag har sett i år (har inte sett Torsås, och den matchen är tabu att yttra sig om). Men idag spelade Mönsterås som ett riktigt sammansvetsat lag, samtidigt som våra spetsar levererade. Ibland verkar alla ta för givet att Niki ska briljera. Det ska man inte göra. Han har utmaningar större än de flesta, så han förtjänar mycket beröm när han spelar som idag. Jag vill också lyfta fram vår målvakt Khamis som gjorde några riktigt fina ingripanden och blir allt tryggare för varje match. Elias Pålsson gjorde en av sina bästa matcher som ytterback. Gabriel och Svendsby som alltid bollvinnare. Hauge mycket bra. Det blir överbetyg till alla idag. Och plötsligt är Mönsterås på sjätte plats bara tre poäng från positiv kvalplats.

För egen del skulle jag ha varit i Stockholm idag och sett Morrissey, men han ställde in. Lika bra det, för den här matchen var verkligen sevärd.

Segerjubel för GIF - tog stort steg bort från bottenträsket

Ett glatt gäng efter kvällens seger.

Förutsättningarna var inte de bästa för GIF inför kvällens sällsynt viktiga match mot Söderåkra. Fyra spelare var avstängda för gula kort och en var bortrest. Mycket stod på spel. Vid seger skulle Mönsterås ha 7 poäng ner till negativ kvalplats, vid förlust bara 1. Och det var Söderåkra som jagade. Upplagt för dramatik med andra ord.

Matchen började utan att något lag fick ett tydligt övertag. Det skapades några halvchanser åt båda håll, men första halvtimmen var inte särskilt välspelad. Låt vara att båda lagen ville spela offensiv och trevlig fotboll.

Tendensen var i alla fall att Mönsterås tog över allt mer av spelet ju längre halvleken gick. Och i den 32:a minuten fintade sig den lovande talangen Tarek förbi två motståndare för att sedan slå in bollen till en fristående Emanuel Svendsby som hade öppet mål. 1-0 till Mönsterås.

Sista kvarten av halvleken blev det allt mer Mönsterås. Kanske gjorde ledningsmålet att man kunde spela ut lite mer. I halvlekens sista minut så fick Adnan bollen på högerkanten och fick till ett briljant inlägg som Tarek kunde nicka i mål. Fotbollsgodis i den högre skolan.

Första halvlek var lite hafsig och nervös, men Mönsterås ledning var absolut rättvis, särskilt om man ser till sista kvarten. Backlinjen visade sig också klara provet trots nya positioner för 3 av spelarna där. Med Hauge som härförare och god hjälp från de andra backarna och mittfältarna försvarade vi oss bra.

I andra halvlek tvingades Söderåkra gå framåt för att försöka komma ifatt, vilket satte sin prägel på matchen. Bortalaget försökte trycka på och spelade upp sig, medan Mönsterås kunde satsa på kontringar och djupledsbollar. Mönsterås hade ibland fullt jobb med att få bort bollen från eget straffområde och Khamis i målet fick också göra ett par fina ingripanden.

Mönsterås borde kanske ha gjort ett par mål till på de lägen man skapade, men i det sista momentet saknades effektivitet. Iställt kunde Söderåkra reducera genom Thom Emilsson på en hörna med 4 minuter kvar och genast blev det alldeles för nervöst. Men hemmalaget var duktiga på att få tiden att gå och höll undan.

Segern var helt i sin ordning och borde i ärlighetens namn ha varit något mål större, men med lite otur kunde det också ha slutat oavgjort. Mot bakgrund av förutsättningarna gjorde Mönsterås det bra. Extra plus till alla i backlinjen som trots att den var nykomponerad försvarade med bravur. Milad var som vanligt bra, för dagen i en något mer defensiv roll. Ala och Amed var strålande. Slitvargar som Gabriel och Svendsby betydde mycket och lyfte laget när vi började förlora för många närkamper. Jag skulle kunna nämna alla, för idag var det en riktig lagseger där alla gjorde vad de skulle.

Ska jag ändå utse en matchens lirare så får det bli Tarek som stod för en assist och ett mål. Han blir bättre och bättre för varje match efter en skadeperiod. Och så Hauge förstås, alltid stabil i försvarslinjen.

I och med denna seger är GIF på stabil mittenplacering och utökade avståndet till bottenlagen.

Mönsterås tog en rättvis seger över Kalmar AIK

 

Hampus Rampeltin gjorde idag sitt första mål för GIF i seriespel.

Mönsterås visade idag att förlusten senast var en bisarr avvikelse från det normala. Dagens seger med 2-1 över serietvåan Kalmar AIK kunde ha blivit betydligt större.

Det var inte utan viss oro som jag begav mig ner till IP. En del spelare var bortresta och framför allt – hur skulle laget hantera storförlusten mot Torsås-Norra Tång mentalt?

Hemmalaget började hur som helst bra och skapade en hel del offensivt. Mönsterås hade ett knappt men tydligt övertag. Som närmast kom man med ett skott i ramverket. Till slut hade GIF jobbat ihop till ledningsmålet. Milad Eliassi skarvade läckert fram bollen till den unge talangen Hampus Rampeltin som sprang sig fri och säkert placerade in 1-0 efter 35 minuter. Ett mönster(ås)anfall

Gamla klassiska Kalmar AIK var inte helt ofarliga men skapade inte de där riktigt heta chanserna, förutom ett skott i ribban och ytterligare en möjlighet där Mönsterås målvakt tvingades till en svettig parad i den högre skolan. Förutom de sista 5 minuterna då man backade hem för mycket gjorde Mönsterås en mycket bra halvlek.

KAIK började andra halvlek betydligt bättre med ett högre tempo och mer energi. Mönsterås lyckades dock freda sig bra och kom i en hel del motanfall. Och i den 58:e minuten höll sig Milad Eliassi framme och satte säkert 2-0 till Mönsterås. Ett psykologiskt mycket viktigt mål.

KAIK tappade väl lite av sitt humör och matchen blev mer grinig ett tag, även om det var en ganska snäll match. I den 70:e minuten åkte Abdo på en utvisning i KAIK, och även jag får tillstå att det var en billig utvisning. Domaren kände det nog på sig, för bara 2 minuter senare åkte Mönsterås på en kompensationsutvisning när Gabbe hade sagt något olämpligt. Onödigt, men jag tror inte han hade åkt ut under normala omständigheter.

Mönsterås skapade en hel del farligheter. Niki hade bland annat två frilägen. Så egentligen borde det ha varit 4-0 när Kalmar AIK reducerade efter 82 minuter. Vincent Åhman lyckades på något sätt få utrymme för ett skott trots att 5 mönsteråsare hade chans att stoppa honom. Det var väl dagens enda plump i protokollet.

Mönsterås lyckades hålla undan de sista minuterna och tog 3 mycket viktiga poäng för att hålla sig borta från bottenstriden. 

Hemmalaget gjorde en mycket gedigen match. Visst kom KAIK fram ett par gånger, men sådant händer i varje match. Mönsterås var helt enkelt det bättre laget idag och segern mycket rättvis.

Extra plus till Hampus Rampeltin som gjorde sitt första mål för A-laget i seriespel. Plus även till Khamis i målet som gjorde ett par fenomenala paradräddningar. Bara för två veckor sedan drabbades han av en otäck hjärnskakning. Beröm även till Dion Futko som är en snabb och mycket duktig spelare. Kul att se att Tarek var tillbaka. Vill gärna se Ako tillbaka igen. Nu gäller det att hålla ihop det här. Alla spelare behövs.

KAIK hade en mycket engagerad bortaklack som levde rövare. Kul, även om det blev onödigt hånfulla utfall från en i bortaklacken som nog borde ha valt Hallonsoda istället för burköl.

Ingen hund i koppel

Eftersom ingen vill anställa mig, uppenbar åldersdiskriminering, så hade det ju varit underbart att vara privatförmögen eller att ta hem storvinsten så att man kan klippa alla band med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, dessa övervakningsanstalter där man hela tiden har en villkorlig dom hängande över sig. De har ännu inte lyckats skicka ett enda brev utan att det avslutas med ett hot: "Om du inte....ba ba ba ba....påverka ersättningen..."

Glömmer aldrig den gång jag hade missat att skicka in min rapport i tid. Då får man en varning första gången (därefter ekonomisk bestraffning). Så...jag fick min varning. Jag överklagade och sa som det var, att en person i min närhet hade gjort ett självmordsförsök, vilket tagit all min energi. Svaret jag fick var iskallt. Jag hade kunnat skicka in det tidigare den månaden innan självmordsförsöket.

Men än har de inte lyckats dressera mig till en lydig hund. Ingen har lyckats få dit kopplet. Jag är nämligen folkilsk och hugger den som kommer för nära.

Det största miraklet är att man överhuvudtaget går upp varje dag och gör något mer än att bara andas, att man inte har blivit drogmissbrukare eller lullar runt i en dimma på psykofarmaka, att man lyckats behålla någon slags egen zon av klartänkthet, låt vara att det kräver starka känslomässiga försvarsmurar och viss avtrubbning.

Besök på Parkskolan 31 mars

Ett kort besök på Parkskolan i Mönsterås i ett kulturellt ärende i slutet av mars, blev något mindre angenämnt än jag hade kunnat föreställa mig. Förvisso har jag dåliga erfarenheter av skolan tidigare, men den lärare jag hade oturen att möta denna dag har jag aldrig tidigare ens samtalat med.

När jag kom in på skolan frågade denne lärare vem jag var och vad jag gjorde där. Det ska han förstås göra, även om han mycket väl visste vem jag var. Problemet var sättet som han ställde frågorna på. Misstänksamt och i en direkt otrevlig ton. När jag påtalade det blev han än mer spydig och otrevlig. Han vägrade också att presentera sig när jag frågade vem jag pratade med, även om jag så småningom kom på vem det var.

Att han ställer frågorna är självklart, men tonläget och den otrevliga attityden, delvis direkt hånfullt, är förstås helt oacceptabel. Jag har gått på Parkskolan i 9 år (om man räknar med slöjdlektionerna) och min dotter i 3. Det är "min" skola i den meningen med många minnen. Då kan man få bli bemött med respekt. Särskilt då jag aldrig har haft någon som helst dispyt med denna man.

Men detta är Mönsterås skolväsende i ett nötskal. Skolorna tål ingen kritik, den sociala kompetensen är noll, lärarkollegialiteten är kusligt lojal och tankeverksamheten går på sparlåga, om ens det, med några få undantag.

Nej, jag var inte populär på skolan när jag gång på gång under 3 år tvingades stå upp för ming dotters rätt till hjälp. Skolchefen på den tiden sa en gång: "Din dotter kommer en dag att tacka dig för det." 

Hattrick för Milad när Mönsterås åsamkade Persnäs säsongens första förlust

 

Två av dagens hjältar i GIF. Adnan och Milad.

"Milad gör skillnad när han är på planen", skrev jag i förra inlägget. Och det visade han med all önskvärd tydlighet idag, när han, tillbaka efter en skada, gjorde hattrick mot Persnäs. Efter stor dramatik vann Mönsterås till slut med 3-2 och åsamkade Persnäs säsongens första förlust. 

Mönsterås började drabbningen på IP ganska bra. Vi höll spelet uppe och skapade några nästanlägen. Men det var Persnäs som skapade den första målchansen. Efter en kaosboll i straffområdet var det ytterst nära att gästerna tog ledningen.

Men det blev hemmalaget som gjorde första målet efter tio minuter. På en lång lyftning in i straffområdet höll sig Milad Eliassi framme och jag tror han nickade in 1-0 via stolpen. Eller om det var Milad som lyfte bollen direkt in i mål. Jag minns inte, men mål blev det i alla fall.

Överhuvudtaget var det inte bara dribblande idag, utan även fler bollar som slogs in i straffområdet, något som jag önskade i mitt förra gnällinlägg. Idag hittade GIF en fin balans i detta.

Gästerna från Öland var dock stora karlar som man inte tog sig förbi hur som helst. Men Milad var verkligen på spelhumör idag och efter 25 minuter fintade han bort ett par spelare för att sedan skjuta in 2-0 på ett fint långskott.

Persnäs stack upp ibland men Mönsteråsförsvaret fick oftast iväg bollen. Vi fick bl.a se en klassisk Haugebrytning som stoppade ett friläge, William Ekwall var bra på huvudet och Mönsterås målvakt Khamis gjorde ett par starka räddningar när bortaspelare kom nära målet.

Istället var det Mönsterås som var nära att utöka ledningen när Milad fick iväg ett rungande skott i ribban. 

Man ska komma ihåg att Persnäs är ett topplag, men under första halvlek var det många felpass och ofokuserat spel, även om de höjde sig lite i slutet av halvleken då Mönsterås bevakade sin tvåmålsledning. Som helhet en mycket stabil första halvlek av Mönsterås.

Andra halvlek började mindre lyckat. Det dröjde bara en minut innan Persnäs via ett mönsteranfall reducerade till 1-2. Mönsterås stack sedan upp i ett par trängda frilägen men deras målvakt räddade. Men det dröjde inte länge förrän Khamis i hemmamålet tvingades till en briljant räddning. Kvitteringen hängde lite i luften då.

Khamis må göra ett och annat misstag ibland, men han är mycket duktig på reflexräddningar och...orädd i straffområdet. Idag gjorde han en uppoffrande utrusning och fick en hård smäll i ansiktet eller huvudet. Han blev liggande länge på planen innan han helt groggy till slut kunde ledas av planen. Uppenbart en rejäl hjärnskakning. Dock inget man kan lasta någon Persnässpelare för.

Till råga på allt hade GIF ingen reservmålvakt för dagen, så de fick sätta in Adnan mellan stolparna, och han är som bekant forward. Hur som helst gjorde han en briljant insats och behövde bara släppa in en boll, och det var inte hans fel.

En bit in i andra halvlek byttes Niki in. Han skulle egentligen inte spela idag, men resan ställdes in och på något sätt dök han upp och kunde hoppa in. 

Persnäs gick för en kvittering och Mönsterås försvarade sig desperat. Ett och annat anfall fick vi också till och när Ala fräckt höll sig framme och stal en boll i moståndarnas straffområde så tog Persnäs målvakt till lite för tuffa metoder för att stoppa honom. Domaren blåste för straff efter samtal med linjedomaren. Straffen sattes säkert av Milad som därmed kunde fira sitt tredje mål för dagen. Hattrick och 3-1.

Resten av halvleken handlade om att hålla rent framför egen målvakt. Persnäs låg på ordentligt, men Mönsterås slet som piskade kameler i Sahara. Det var Haugebrytningar, Ekwall-nickar, bollar som sköts iväg upp till månen och uppoffrande täckningar av skott som med lite otur kunde ha krossat både revben och andra kulor än fotbollen. Fotboll kan vara vackert på olika sätt, även en desperat kamp för seger.

Ett reduceringsmål fick Persnäs in med 10 minuter kvar att spela och de sista minuterna blev olidligt spännande, men GIF höll undan och tog 3 mycket viktiga poäng för att slippa bli indraget i den akuta bottenstriden.

Mönsterås saknade Svendsby, Dion, E Pålsson, Tarek och vår andra målvakt Wissam idag. Och Niki i första halvlek. Å andra sidan var Milad tillbaka och var fullständigt briljant. Även Ala, som jag efterlyste i mitt förra inlägg, var med idag, vilket gläder mig. Han blandar och ger, men är en väldigt underhållande spelare med fin teknik som jag gärna ser på planen. Ett par felbeslut i passningsspelet kanske, men kan göra det oberäkneliga, som vid situationen som gav oss straffen.

Idag gjorde hela laget en riktigt bra insats. Joakim Lönnqvist är en spelare man kanske inte nämner så ofta, men han gör ett imponerande slitjobb, så även idag. Gabriel Pålsson är också en sådan där slitvarg som är en perfekt lagspelare med både defensiva och offensiva kvaliteter. För att inte tala om Hampus Rampeltin, Liam och Afzal Khan och en del andra ungdomar som håller på att spela in sig. Vi har även fått in Alexander Laitinen i laget och jag tyckte han gjorde en mycket stabil insats idag. Han har spelat många år på den här nivån och division 6, bl.a. i Fliseryd, Berga/Bockara och Stjärnan. Kul att se honom i den rätta matchtröjan. Ja, det var mycket som gjorde mig glad idag, dock inte målvaktens skada. Och viktigare än segern är förstås att han får bli frisk igen.

Tre nya poäng efter ett par halvtaskiga matcher. Det visar på bra karaktär.