Bra vara ekonomisk dumskalle

Ibland ger människor goda råd - "om ni får pengar över så satsa dem i aktier", "nu när ni har fått barn så behöver ni en kombi", "varför bor ni i radhus med hyresrätt? Det är mycket billigare med eget hus.". Ja, så där har det låtit under årens lopp. Allt i högsta välmening.

Men vi har envisats med sparkonto (där det oftast inte finns särskilt många tusenlappar), liten bil och hyresrätt. Eventuella saker till hemmet har inhandlats kontant. Orsaken till detta gnetande och defensiva ekonomiska beteende är att vi inte litar på ekonomiska experter. Man har liksom anat att de har fel och att den ekonomiska krisen skulle komma förr eller senare. Så det har kännts bättre att inte ha några stora skulder och krediter. Idag känns det bra att ha varit en ekonomisk dumskalle. Vi har inga aktier eller räntor att oroa oss för, även om vi förstås drabbas allmänt av det ekonomiska läget.

Jag förstår inte att folk behandlar de "ekonomiska experterna" som gudar. I dessa dagar så lockar tidningarna med vad de "ekonomiska experterna" ger för råd till vanligt folk. Har vi inte lärt oss läxan nu? Experterna kan inte annat än gissa, och de gissar ofta fel. Ekonomi är inte vetenskap utan ideologi.

Efter kommunismens stora misslyckande, så har man hyllat marknadsekonomin. Den löser sina egna problem sägs det. Nix, så är det inte. Det är vanligt folk som drabbas när marknaden får styra ohämmat. För marknaden består ju inte av likvärdiga aktörer. Det är företagsledarna och börshajarna som är de drivande mot stupet.

Finns det då alternativ till de två extremerna kommunism respektive otyglad marknadsekonomi. Ja, i Sverige hade vi en gång ett folkhem som använde sig av en gyllene medelväg. Kritiken har ibland varit hård mot detta system, men sanningen är att det fungerade jämförelsevis väldigt bra. Det låter kanske hemskt tråkigt, men en balans mellan marknad och gemensamt ansvar via staten är faktiskt ganska klokt. Men då måste man inse att människan är girig på egen hand och att denna girighet måste balanseras av kollektivets mer sansade och ansvarstagande beslut.