På spaning efter det Mönsterås som flytt XI - Den 8 oktober 1983. Dagen då klyschan blev sann.

Karnevalsstämning i Mönsterås
Det var lördagen den 8 oktober 1983. Trumpeterna tjöt ikapp med ungarna, pukor och fanfarer, flaggor och ballonger, trängsel och förväntan. Skolans barnorkester spelade i disparata tonarter. Men det spelade ingen roll. Det var karnevalsstämning i Mönsterås och det var inte Kungen som skulle komma. Det var GAIS - makrillarna från Göteborg.

Storpublik på Idrottsparken
Mönsterås GIF hade efter en framgångsrik säsong vunnit division tre och skulle nu få kvala till landets näst högsta serie. I vanliga fall sökte sig 50 tappra själar ner till Idrottsparken. Idag var det 2651 betalande, varav ett par hundra var Göteborgare. Den 2651:e åskådaren var prästen Oredsson som något försenad hade vågat sig ner till parken iklädd sin svarta kaftan. Oredsson hade aldrig tidigare kombinerat gudfruktighet med fotbollsintresse, men kanske anade han att det skulle behövas en stark tro. Nå, inte ens åkallan av högre makter kunde rädda oss denna dag.

Målen
Redan efter sex minuter jublades det bland de 200 tillresta GAIS-supportrarna. I 44 minuten var det dags igen. Tre noll kom minuten efter. Fem minuter in i andra halvlek kom fyran. Femman smälldes in i 58:e minuten. Målkalaset fullbordades i minut 86 då Mikael Robertsson dundrade in sjätte målet.

Dagen då klyschan blev sann
Då kan man väl tänka sig att den enda mönsteråsare som var glad denna dag var mannen som sex gånger fick gå uppför matchtavlans stege. Sådant blir man ju törstig av och gubben såg i alla fall allt gladlyntare ut för varje besök där uppe. Men GAIS lyckades inte ta ifrån oss festen. Jag minns faktiskt inte en enda sur min. Den här dagen blev klyschan sann – det viktiga är inte att vinna utan att ha roligt.