OBS: Omskrivet förtydligat inlägg ikväll! De nyskrivna delarna i rött.
Har man som jag tydligt gjort klart att jag tycker om upphovsrätten, så får man förstås förvänta sig att de mera ettriga meningsmotståndarna (och ibland fanatiker på andra kanten) börjar leta efter fel man själv har begått på detta område. Finns det något mer tillfredsställande än att få klandra någon för att kasta sten i glashus!? Därför försöker jag vara så noga jag kan.
Nå, nu hade någon upptäckt att jag visar gamla vykort över Mönsterås. Har jag rätt till det? Har jag bett upphovsrättsinnehavarna om tillstånd? Bidrar jag till att skjuta vykortsbranschen i sank? Nej, jag har inte bett någon om lov, men ändå efter noggrannt övervägande lagt ut vykorten. Jag ska förklara varför.
Rent allmänt kan sägas att vykort som är äldre än 50 år är helt fria ur alla aspekter eftersom de är fotografiska bilder. Där gäller 50 år från det år fotot togs. Vissa av de jag visat är äldre än 50 år. När det gäller fotografiska verk gäller 70 år från upphovsrättsinnehavarens dödsår, men vykort brukar inte räknas som verk. Jag ska försöka förklara lite djupare.
Mina vykort som är äldre än 50 år går alltså fria utan tvekan. Men vad gäller för mina vykort från efter 1959? Borde inte de vara skyddade enligt den 50-årsregel som gäller för fotografiska bilder? Nej, inte om vykortet är taget före 1969. Jag ska reda ut hur det kan vara så.
När lagen ändrades 1994 ansåg lagstiftaren att fotografier med utgången upphovsrätt inte skulle få förnyad upphovsrätt. Det betyder att foton tagna före 1969 (25 år gällde på den tiden) skall ha ett särskilt konstnärligt värde för att räknas som fotografiska verk och vara skyddade. Det betyder att "bilden ska förmedla fotografens individualitet eller dennes konstnärliga uttryck: genom motivval, genom udda beskärning, perspektiv, fördelning av ljus och skugga eller retuschering". Praxis är att vanliga vykort på hus etc inte bedöms ha sådant värde och därför saknar skydd i svensk upphovsrättslagstiftning. Jag tror att alla mina vykort är från tiden före 1969. Därmed är de inte upphovsrättsskyddade. Låter det invecklat. Nej, egentligen inte.
Jag vill också citera Bildleverantörernas synpunkt i ett svar angående just vykort: "I ett vetenskapligt arbete som inte är avsett att vara kommersiellt kan man t o m använda upphovsrättsligt skyddade bilder."
Tilläggas kan:
1. De flesta förlag som en gång gav ut vykorten finns inte längre eller har bytt namn. Då är det svårt att fråga om tillstånd.
2. De flesta vykorten säljs inte färska längre. Vissa äldre säljs i Mönsterås Bokhandel för 1 kr styck. De flesta vykort jag visar har jag köpt på Tradera eller i Mönsterås bokhandel. Till skillnad från dem som laddar ned illegalt har jag alltså gjort rätt för mig och köpt min produkt.
3. Jag kopierar inte vykorten och säljer vidare. Jag konkurrerar alltså inte med bokhandeln. Jag tjänar inte ett öre, bokhandeln förlorar inte ett öre.Tvärtom uppmuntrar jag intresset för gamla vykort över Mönsterås, vilket lär öka försäljningen av 1 kronorsvykorten i Mönsterås bokhandel. Sannolikheten för att någon skulle skriva ut mina halvsuddiga vykortsbilder på en färgskrivare istället för att köpa ett vykort är så liten att den är försumbar. När det gäller illegal fildelning av musik odyl så förlorar upphovsrättsinnehavarna pengar på det.
4. Mitt syfte har varit att gynna intresset för Mönsterås historia, dvs vetenskaplig.
5. Även Barometern/OT har publicerat gamla vykort i sin serie "Mönsterås i backspegeln" och således gjort samma bedömning som jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ettrig piratvän? Du är för rolig, jag värnar upphovsrätten, remember.
1.Du presenterar inte vanliga bilder som vem som helst tagit till sitt album utan professionellt utförda vykort, därmed uppnår de verkshöjd. Ja vanliga fotografiska bilder fick inte förstärkt skydd 1994, så bilder före 69 har inget skydd, DOCK fick bilder med verkshöjd åtnjuta den nya regeln "70 år efter upphovsmannens död". Så vi talar om fotografer döda 1939 som fria nu.
2. "Vetenskapligt arbete", skojar du?
3.Kutym är också att man namnger fotograferna, du låter konsekvent bli att skriva ut fotografens namn.
4. Och du hävdar det ickekommersiella bruket, du som själv har köpt dem på Tradera och vet att det finns en blomstrande marknad för gamla vykort.
Som sagt, piratvän nej, dubbelmoral reagerar jag mot däremot.
Jo, jag misstänkte nästan att du var på andra kanten. Jag kan bara konstatera att din tolkning av vad som är fotografisk bild respektive fotografiskt verk inte följer praxis vad gäller vykort. 70-årsregeln gäller ju bara fotografiska verk, och dit brukar man sannerligen inte räkna vykorten.
Jag skulle gärna ange fotograf, men de flesta vykort jag har anger inte det. Där håller jag med dig annars och ska kolla igen för säkerhets skull.
Jo, mina små berättelser om Mönsterås historia är hembygdshistoria och det är klart att det är vetenskap.
Jag använder inte vykorten kommersiellt. Det var det jag menade.
Dubbelmoral. Visst, jag misslyckas säkert ibland. Men vad gäller vykorten visade det sig inte vara dubbelmoral. Du får ju också väga in syftet. Är det inte bättre att jaga dem som tjänar pengar på andras verk.
De flesta vykort jag har har foton som jag skulle ha kunnat ta själv som amatör. Att kalla dem konstverk är patetiskt. Där har Jonny rätt.
Ja, inte är väl exempelvis vykorten som visar Ljungnäsparkeringen eller husen i Pionjärområdet ett uttryck för "fotografens individualitet eller dennes konstnärliga uttryck: genom motivval, genom udda beskärning, perspektiv, fördelning av ljus och skugga eller retuschering".
Du hoppade på ett okristet sätt just över att beskriva vad som gäller för fotografiska verk. Det förlängdes år 1995 från 50 år till 70 år efter fotografens död, och gäller till skillnad från det andra retroaktivt.
Jag tror fortfarande inte riktigt på att du är vetenskapsman. Du tänker väl inte publicera något i en bok du ska ta betalt för?
De flesta gamla vykort jag sett har någon uppgift på baksidan värt att nämna, t ex fotograf.
Det du citerar Jonny är inte lagtexten utan en debattör i en wikipediadiskussion.
Detr fortsätter "Om en bild är ett fotografiskt verk eller inte måste alltså bedömas från fall till fall"
Att det måste bedömmas från fall till fall är ju självklart. Det finns förstås något ensataka vykort som kan tänkas uppfylla kraven på verkhöjd, men låt oss i ärlighetens namn erkänna att de är ytterst få. Det jag citerade är ungefär det som brukar återges när lagen tolkas, så det var ett helt relevant citat.
Jag kontrollerade alla mina vykort från Mönsterås igår. INGET anger fotograf. Däremot anges förlaget. Vad tyder det på? Knappast på att någon ansåg det vara ett konstverk värt att signera.
Jag har nog sagt det jag kan i denna fråga nu. Det var en intressant diskussion. Tack för att du har gjort mig än mer noggrann inför framtiden! Egentligen är vi på samma sida vad gäller upphovsrätt, men tycker du driver saker till sin spets in absurdum.
Skicka en kommentar