Elgerumsgården på 1890-talet. Sedan 1959 utgör gården Mönsterås Hembygdsgård. Men hur gammal är gården egentligen? Det finns olika uppgifter. Jag presenterar idag vad jag tror.
Hur gammal är egentligen Mönsterås Hembygdsgård?
Stranda Hembygdsförening förfogar sedan slutet av 1950-talet över den sk Elgerumsgården som då blev hembygdsgård. Men hur gammal är egentligen mangårdsbyggnaden? Jag presenterar idag några nya iakttagelser och argument. Men innan vi vänder oss till källorna så ska vi se vilka besked vi får i några böcker och skrifter.
Fyra tidsangivelser
I Sveriges bebyggelse, Landsbygden Kalmar län II från 1958, så anges mangårdsbyggnaden vara från 1890.
I en liten skrift - Hembygdsgården Elgerum i Mönsterås - från 1969, skriver Erik Nelsson att huset är uppfört i mitten av 1850-talet. Han anser också att ”troligen har denna byggnad såväl som flygelbyggnaden föregåtts av tidigare hus”. På ett annat ställe i skriften framgår att det ovanför entrédörrarna finns en skylt som omtalar att huset var försäkrat i Brandförsäkringsverket, Stockholm från och med år 1783. Därmed antyds plötsligt att huset skulle vara från 1780-talet?
Om vi så till slut tittar på den stencil – Elgerumsgården. Historik - som dagens besökare av hembygdsgården får ta del av , så nämner man att Elgerums by genomförde Laga skifte omkring 1850, varvid gårdarna flyttades ut från bykärnan som låg några hundra meter från Hembygdsgården, sydväst om platsen där Statoil idag ligger. Vid denna tid ägde JP Berg och kort därefter JP Cedergren tre av gårdarna i Elgerum. 1872 köpte konsul Johan Ludvig Rosén dessa tre gårdar och sammanslog dem till en storgård. ”Vid den tiden byggdes troligen huvudbyggnaden”, skriver man.
I litteraturen förekommer alltså fyra olika uppgifter:
1.1890.
2.Mitten av 1850-talet.
3.1780-talet.
4.1872.
Vilken uppgift är den rätta? Problemet är att ingen anger några källor.
Inga köpehandlingar eller lagfarter funna
Jag har inte hittat några köpehandlingar eller lagfarter för huset i hembygdsföreningens arkiv. Kanske finns dom i kommunens arkiv. Om inte annat så kan man förstås gå via lantmäterimyndigheten, men det har inte varit möjligt att hinna med inom ramen för denna artikel.
Före Laga skiftet
Före Laga skiftet 1849 så låg alla gårdar enligt kartan relativt väl samlade. Före 1850 fanns det ingen gård där dagens hembygdsgård ligger.
Elgerumskartan från 1840-talet visar att det inte låg någon gård där dagens hembygdsgård ligger (markerat med rött kryss).
Några gårdar flyttar ut från bykärnan
Vid Laga skiftet bestämdes att några gårdar skulle flyttas från bykärnan för att få mer sammanhållna marker. En av gårdarna på Elgerum nr 3 och en på Elgerum nr 4 fick de marker där Elgerumsgården sedermera kom att byggas. Gård nr 3 fick på kartan beteckningen Cc. Gård nr 4 fick beteckningen Dc.
Gårdarna slås ihop redan omkring 1850
Redan vid Laga skiftet ägdes dessa båda gårdar av JP Berg och när skiftet diskuterades på 1840-talet begärde han att de två gårdarna skulle slås samman till en. Så verkar det också ha blivit. Brukaren av gård nr 4, JP Bergs måg, flyttar med sin familj 1849 och någon ny brukare anges därefter inte. Därmed behövde man bara flytta gård nr 3 där JP Berg själv bodde. Några år senare hade JP Cedergren köpt dessa båda gårdar, samt gård nr 6.
Vi kan alltså tvärt emot tidigare uppgifter i litteraturen konstatera att de tre gårdar som konsul Rosén påstås ha slagit samman till en storgård 1872, förefaller ha slagits ihop redan i samband med Laga skiftet omkring 1850. Visserligen har man redan tidigare noterat att de tre gårdarna hade samma ägare på 1850-talet, men inte att gårdarna också slogs ihop redan då med bara en huvudbyggnad.
Kan dagens hembygdsgård vara gård nr 3 som Cedergren bodde på?
Men betyder det att dagens hembygdsgård byggdes redan i samband med Laga skiftet, dvs omkring 1850? Helt omöjligt är det förstås inte eftersom man i samband med skiftet kan ha låtit bygga en ny huvudbyggnad för de ihopslagna gårdarna, när man ändå var tvungen att flytta en gård. Cedergren, som ägde gårdarna (3,4 och 6) efter JP Berg, bodde i alla fall på gård nr 3 från 1850-talets början fram till sin död 1875. Ändå tror jag inte att han bodde på dagens hembygdsgård.
Konsul Rosén köper gårdarna och flyttar till Elgerum nr 4
1872 sålde Cedergren de tre ihopslagna gårdarna till Johan Ludvig Rosén som var en av Mönsterås mäktigaste herrar - konsul, köpman, skeppsredare och drivande inom kommunalpolitiken. Det mystiska är att Rosén inte verkar ta över Cedergrens hus på gård nr 3, där ju Cedergren faktiskt får bo kvar fram till sin död tre år senare. Istället bosätter sig Rosén på gård nr 4 dit han flyttar 1874, dvs två år efter köpet. Detta bekräftas av den ekonomiska kartan från 1941 som visar att Roséns gård (Elgerumsgården/Hembygdsgården) ligger på den mark som motsvarar gård nr 4. Det skulle kunna tolkas som att Rosén efter köpet 1872 lät Cedergren bo kvar på huset till gård nr 3 (område Cc på kartan) och samtidigt lät bygga sig ett eget ståndsmässigt hus på gård nr 4 (Dc på kartan) som passade hans ställning som konsul och förmögen köpman. Efter ett par år var allt färdigt och han flyttade in på gården.
Om min tolkning stämmer är alltså den uppgift som dagens besökare av hembygdsgården får till sig riktig. Huset byggdes sannolikt mellan 1872 och 1874. Dock har man fel när man påstår att det var Rosén som slog ihop gårdarna. Det hade man gjort redan omkring 1850.
Den ekonomiska kartan från 1941. Elgerumsgården ligger ungefär i mitten av bilden.
Skylten?
Vad ska vi då göra med skylten som anger att huset var brandförsäkrat redan 1783? Nja, den skylten har man tagit från ett annat hus och satt dit på det nya. Ett otyg som förhoppningsvis inte lurar någon.
Sammanfattning
Grunden för Elgerumsgården läggs i samband med Laga skiftet 1849 då två av de tre gårdarna som skulle komma att utgöra Elgerumsgården slås ihop. Snart tillkommer även gård nr 6. Initiativtagare till detta var JP Berg. Vid 1850-talets början övertas gårdarna av Cedergren som bosätter sig på gård nr 3. Huset kan vara ett flyttat hus från bykärnan eller ett nybyggt. Dock var det knappast dagens hembygdsgård han bodde i. När konsul Johan Ludvig Rosén köper gårdarna av Cedergren 1872 låter han sannolikt bygga sig en ny gård på Elgerum nr 4 dit han flyttar in 1874. Det är detta hus som 85 år senare blir Mönsterås Hembygdsgård.
Hur gå vidare?
Jag ska nu gå vidare och kontakta lantmäterimyndigheten för att om möjligt lösa gåtan en gång för alla. Jag lär också få anledning att återkomma till gårdens historia i övrigt, liksom till den märklige mannen Johan Ludvig Rosén.
Källor
Laga skifteshandlingar för Elgerum.
Husförhörslängder för Mönsterås socken och Elgerums by 1830-1895.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar