Smålands Akademi besökte hembygdsgården

Mönsterås hembygdsgård fick idag besök av Smålands Akademi. De ledamöter som var på plats höll små mikronanföranden på några minuter var kring olika småländska teman - alltifrån språk, Lennart Hyland och Vilhelm Moberg till småländsk klurighet och driftighet, men också försiktighet. Publiken, som verkade stortrivas, var fulltalig till sista plats. Det lilla formatet visade sig fungera utmärkt - rappt, spirituellt och tänkvärt.

Från mitt fönster såg jag akademiledamöterna anlända. Längst fram går Birgit Carlstén (stol 10) - känd från teater- och sångscen, liksom från På Spåret som hon en gång vann tillsammans med Tommy Engstrand.

Birgit Carlstén berättade och sjöng om och på småländska.

Min gamle lärare och kollega från Växjötiden, historiker Lennart Johansson (stol 9), gav exempel på småländska ord och uttryck.



Odd Zschiedrich (stol 13), som bland annat har varit slottschef på Kalmar slott, kom in på temat språk och identitet.

Ingrid Nettervik (stol 5), som är universitetslektor i Litteraturvetenskap talade om Vilhelm Moberg.

Min gamle lärare och kollega, historikern Peter Aronsson (stol 16), berättade om det typiskt småländska att inte förhäva sig, om försiktighet och tystnad.

Stefan Edman (stol 8) berättade om Erik och Sigvard.

Lars-Åke Engblom (stol 12) berättade om Lennart Hyland, tyvärr ofta bortglömd i den yngre generationen.

Stranda Hembygdsförenings ordförande "Polle" tackar ledamöterna.

Skadegörelse vid hembygdsparken igen

Förstörda bänkar i hembygdsparken.

Ny skadegörelse
Under flera års tid har det förekommit regelbunden skadegörelse vid Mönsterås hembygdspark. Jag har medvetet valt att inte skriva om det eftersom jag inte tycker snorvalparna förtjänar uppmärksamhet. Men eftersom både föräldrar och polis uppvisar en remarkabel tafatthet så ska jag göra ett undantag.

Sedan när blev det så jävla tufft att inrikta sina sabotage mot hembygdsparker? Är det fränt och modigt? Ger det extrapoäng bland kompisarna? Vad har hembygdsföreningen gjort för ont gentemot de här fega snorungarna som inte vågar komma hit på dagtid och förstöra? Är det tacken för att föreningen håller parken öppen för er kvällar och helger? Är det tacken för att föreningens medlemmar lägger ner hundratals timmar av gratisarbete för att ni skall ha något att njuta av?

Ni vågar inte se mig i ögonen
Kom hit dagtid när jag jobbar här om ni törs! Så ska vi prata lite. Men det vågar ni inte. NI VÅGAR INTE!

Det vanliga är ju att kriminella ungdomar ger sig på institutioner som de i sina förvrängda hjärnor anser har gjort dem något ont – skolor och polishus. Illa nog. Men hembygdsparker – man baxnar! Skäms! Kriminella är ni och vi får väl se hur tuffa ni är när ni åker fast. Polisen vet förstås vilka ni är och det är bara en tidsfråga innan ni hamnar där ni hör hemma.

Nya rön om Elgerumsgården/Hembygdsgården

När byggdes Elgerumsgården?
När byggdes egentligen Elgerumsgården, den nuvarande Hembygdsgården i Mönsterås? För ett par månader sedan gjorde jag en genomgång av de alternativ som finns. De två huvudmöjligheterna är:

1. Att gården byggdes av JP Cedergren i samband med Laga skiftet kring år 1850.
2. Att gården byggdes av konsul Johan Ludvig Rosén när han köpte egendomen 1872.

Typiskt för konsul Rosén
Personligen anser jag att hela byggnaden med dess pampiga inredning, målningar i taket och tjusiga trädgård andas konsul Rosén lång väg. Han lät ju även bygga ett pampigt hus, värdigt en konsul och framgångsrik affärsman, på Storgatan. Cedergren var förvisso inte fattig han heller, men Elgerumsgårdens ståtlighet tror jag inte han var kapabel att åstadkomma. Så även om gården (jordbruks- och skogsmark) tillkom omkring 1850, så tror jag alltså att egendomens huvudbyggnad med trädgård skapades av konsul Rosén efter att han köpte gården 1872.

Tidningsnotiserna berättar
Idag har jag hittat två tidningsnotiser som jag tycker stärker den tesen. Första notisen är en annons i tidningen Kalmar i mars 1879 då konsul Rosén försöker hyra ut nedre botten av Elgerumsgården. Av artikeln framgår att alla rummen äro försedda med nya kakelugnar och köket med kakelspis. Bostaden är förlagd inuti en nyanlagd större trädgård, omgifven av stora ekträd…






















Annonsen från 1879 talar om nya kaleugnar och en nyanlagd trädgård.

Den andra notisen är från samma tidning i april 1885 då konsul Rosén hade gått i konkurs, varför egendomen skulle säljas på auktion. Av annonsen framgår att Egendomen…har stor trädgård, nya åbygnader…



















Auktionsannonsen från 1885 som talar om nya åbyggnader.

Dessa notiser bevisar inte att det var Rosén som lät bygga Elgerumsgårdens huvudbyggnad, men stärker tesen att det var han som gav gården dess utformning. 1879 omtalas alltså nya kakelugnar, en ny spis och en nyanlagd trädgård. Det stämmer väl i tiden med att Rosén köpte egendomen 1872. Om huset hade legat på samma plats från början av 1850-talet kan man fråga sig varför Cedergren inte hade låtit anlägga en trädgård på 20 år.

1885 anger man att egendomen har nya hus. Hus byggda runt 1850 kallas knappast nya 1885. Däremot kan ett hus byggt omkring 1872 kallas nytt 1885. Tidningen Kalmar nämner dessutom inte Elgerumsgården förrän 1877 då konsul Rosén anordnar en fest för ett sångsällskap från Uppsala på besök i Mönsterås.

Sammantaget stöder de nya rönen tesen att det var Konsul Rosén som lät bygga Elgerumsgården omkring 1872.


1877 anordnades en fest vid Elgerumsgården.

När byggdes egentligen Mönsterås hembygdsgård?

Elgerumsgården på 1890-talet. Sedan 1959 utgör gården Mönsterås Hembygdsgård. Men hur gammal är gården egentligen? Det finns olika uppgifter. Jag presenterar idag vad jag tror.

Hur gammal är egentligen Mönsterås Hembygdsgård?
Stranda Hembygdsförening förfogar sedan slutet av 1950-talet över den sk Elgerumsgården som då blev hembygdsgård. Men hur gammal är egentligen mangårdsbyggnaden? Jag presenterar idag några nya iakttagelser och argument. Men innan vi vänder oss till källorna så ska vi se vilka besked vi får i några böcker och skrifter.

Fyra tidsangivelser
I Sveriges bebyggelse, Landsbygden Kalmar län II från 1958, så anges mangårdsbyggnaden vara från 1890.

I en liten skrift - Hembygdsgården Elgerum i Mönsterås - från 1969, skriver Erik Nelsson att huset är uppfört i mitten av 1850-talet. Han anser också att ”troligen har denna byggnad såväl som flygelbyggnaden föregåtts av tidigare hus”. På ett annat ställe i skriften framgår att det ovanför entrédörrarna finns en skylt som omtalar att huset var försäkrat i Brandförsäkringsverket, Stockholm från och med år 1783. Därmed antyds plötsligt att huset skulle vara från 1780-talet?

Om vi så till slut tittar på den stencil – Elgerumsgården. Historik - som dagens besökare av hembygdsgården får ta del av , så nämner man att Elgerums by genomförde Laga skifte omkring 1850, varvid gårdarna flyttades ut från bykärnan som låg några hundra meter från Hembygdsgården, sydväst om platsen där Statoil idag ligger. Vid denna tid ägde JP Berg och kort därefter JP Cedergren tre av gårdarna i Elgerum. 1872 köpte konsul Johan Ludvig Rosén dessa tre gårdar och sammanslog dem till en storgård. ”Vid den tiden byggdes troligen huvudbyggnaden”, skriver man.

I litteraturen förekommer alltså fyra olika uppgifter:
1.1890.
2.Mitten av 1850-talet.
3.1780-talet.
4.1872.

Vilken uppgift är den rätta? Problemet är att ingen anger några källor.

Inga köpehandlingar eller lagfarter funna
Jag har inte hittat några köpehandlingar eller lagfarter för huset i hembygdsföreningens arkiv. Kanske finns dom i kommunens arkiv. Om inte annat så kan man förstås gå via lantmäterimyndigheten, men det har inte varit möjligt att hinna med inom ramen för denna artikel.

Före Laga skiftet
Före Laga skiftet 1849 så låg alla gårdar enligt kartan relativt väl samlade. Före 1850 fanns det ingen gård där dagens hembygdsgård ligger.


Elgerumskartan från 1840-talet visar att det inte låg någon gård där dagens hembygdsgård ligger (markerat med rött kryss).

Några gårdar flyttar ut från bykärnan
Vid Laga skiftet bestämdes att några gårdar skulle flyttas från bykärnan för att få mer sammanhållna marker. En av gårdarna på Elgerum nr 3 och en på Elgerum nr 4 fick de marker där Elgerumsgården sedermera kom att byggas. Gård nr 3 fick på kartan beteckningen Cc. Gård nr 4 fick beteckningen Dc.

Gårdarna slås ihop redan omkring 1850
Redan vid Laga skiftet ägdes dessa båda gårdar av JP Berg och när skiftet diskuterades på 1840-talet begärde han att de två gårdarna skulle slås samman till en. Så verkar det också ha blivit. Brukaren av gård nr 4, JP Bergs måg, flyttar med sin familj 1849 och någon ny brukare anges därefter inte. Därmed behövde man bara flytta gård nr 3 där JP Berg själv bodde. Några år senare hade JP Cedergren köpt dessa båda gårdar, samt gård nr 6.

Vi kan alltså tvärt emot tidigare uppgifter i litteraturen konstatera att de tre gårdar som konsul Rosén påstås ha slagit samman till en storgård 1872, förefaller ha slagits ihop redan i samband med Laga skiftet omkring 1850. Visserligen har man redan tidigare noterat att de tre gårdarna hade samma ägare på 1850-talet, men inte att gårdarna också slogs ihop redan då med bara en huvudbyggnad.

Kan dagens hembygdsgård vara gård nr 3 som Cedergren bodde på?
Men betyder det att dagens hembygdsgård byggdes redan i samband med Laga skiftet, dvs omkring 1850? Helt omöjligt är det förstås inte eftersom man i samband med skiftet kan ha låtit bygga en ny huvudbyggnad för de ihopslagna gårdarna, när man ändå var tvungen att flytta en gård. Cedergren, som ägde gårdarna (3,4 och 6) efter JP Berg, bodde i alla fall på gård nr 3 från 1850-talets början fram till sin död 1875. Ändå tror jag inte att han bodde på dagens hembygdsgård.

Konsul Rosén köper gårdarna och flyttar till Elgerum nr 4
1872 sålde Cedergren de tre ihopslagna gårdarna till Johan Ludvig Rosén som var en av Mönsterås mäktigaste herrar - konsul, köpman, skeppsredare och drivande inom kommunalpolitiken. Det mystiska är att Rosén inte verkar ta över Cedergrens hus på gård nr 3, där ju Cedergren faktiskt får bo kvar fram till sin död tre år senare. Istället bosätter sig Rosén på gård nr 4 dit han flyttar 1874, dvs två år efter köpet. Detta bekräftas av den ekonomiska kartan från 1941 som visar att Roséns gård (Elgerumsgården/Hembygdsgården) ligger på den mark som motsvarar gård nr 4. Det skulle kunna tolkas som att Rosén efter köpet 1872 lät Cedergren bo kvar på huset till gård nr 3 (område Cc på kartan) och samtidigt lät bygga sig ett eget ståndsmässigt hus på gård nr 4 (Dc på kartan) som passade hans ställning som konsul och förmögen köpman. Efter ett par år var allt färdigt och han flyttade in på gården.

Om min tolkning stämmer är alltså den uppgift som dagens besökare av hembygdsgården får till sig riktig. Huset byggdes sannolikt mellan 1872 och 1874. Dock har man fel när man påstår att det var Rosén som slog ihop gårdarna. Det hade man gjort redan omkring 1850.


Den ekonomiska kartan från 1941. Elgerumsgården ligger ungefär i mitten av bilden.

Skylten?
Vad ska vi då göra med skylten som anger att huset var brandförsäkrat redan 1783? Nja, den skylten har man tagit från ett annat hus och satt dit på det nya. Ett otyg som förhoppningsvis inte lurar någon.

Sammanfattning
Grunden för Elgerumsgården läggs i samband med Laga skiftet 1849 då två av de tre gårdarna som skulle komma att utgöra Elgerumsgården slås ihop. Snart tillkommer även gård nr 6. Initiativtagare till detta var JP Berg. Vid 1850-talets början övertas gårdarna av Cedergren som bosätter sig på gård nr 3. Huset kan vara ett flyttat hus från bykärnan eller ett nybyggt. Dock var det knappast dagens hembygdsgård han bodde i. När konsul Johan Ludvig Rosén köper gårdarna av Cedergren 1872 låter han sannolikt bygga sig en ny gård på Elgerum nr 4 dit han flyttar in 1874. Det är detta hus som 85 år senare blir Mönsterås Hembygdsgård.

Hur gå vidare?
Jag ska nu gå vidare och kontakta lantmäterimyndigheten för att om möjligt lösa gåtan en gång för alla. Jag lär också få anledning att återkomma till gårdens historia i övrigt, liksom till den märklige mannen Johan Ludvig Rosén.

Källor
Laga skifteshandlingar för Elgerum.
Husförhörslängder för Mönsterås socken och Elgerums by 1830-1895.

Mönsterås vackraste arbetsplats

Jag jobbar på Mönsterås vackraste arbetsplats - Mönsterås hembygdsgård i Elgerum.



Mönsterås vackraste arbetsplats
Sedan tre dagar jobbar jag på Mönsterås vackraste arbetsplats – hembygdsgården i Elgerum, vilken överläts till Stranda hembygdsförening 1959. På området finns idag ett flertal hus och utställningar som är väl värda ett besök.

Arbetsuppgifterna
Mina arbetsuppgifter är att:
1.Bygga ut föreningens digitala poster i databasen Bygdeband. Det kräver en hel del strategiskt tänkande för att få det bra. I samband med det arbetet kommer en del av föreningens arkiv att digitaliseras, vilket kommer att underlätta för framtida forskning.

2.Bidra till att utveckla föreningens hemsida.

3.Bistå med lite av varje där allmänhet och myndigheter behöver föreningens hjälp.

4.En bieffekt av att jag lär känna föreningens arkiv är förstås att jag kan komma med förslag på olika forskningsområden.

Trivs
Jag stortrivs redan. Att få arbeta med det roligaste jag vet – lokalhistoria – i en så fantastisk miljö som hembygdsgården utgör, är förstås en önskedröm. När jag dessutom ibland får anledning att gå ner till arkivet så är lyckan fullkomlig.

Samhällsnyttig tjänst
Mitt arbete är en sk samhällsnyttig tjänst som man blir garanterad när man varit arbetslös en viss tid. Så regeringen vill nog inte att man skall trivas för bra, eftersom det är meningen att man samtidigt skall söka jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Jag har visserligen inte varit arbetslös kontinuerligt de senaste åren utan gjort en del historiska småjobb för Kalmar Läns Museum och städjobb för Mönsterås Kommun. Men totalt sett har det ju blivit en del sk arbetslösa dagar.

Olika sätt att se på saken
Systemet som den borgerliga regeringen införde, och som sossarna gnäller på, är snarlikt systemet med plusjobb som sossarna införde och borgarna tog bort. Den enda skillnaden verkar vara att plusjobben kunde ge max 1000 kr per arbetsdag, medan man i detta system får 65% av a-kassan, vilket torde innebära max ca 690 kr per dag. Jag får med andra ord samma ersättning som den som är arbetslös och inte utför ett arbete. Vissa menar att man därigenom har skapat en ny underklass, och det kan väl ligga något i det om man vill använda klassretorik. Andra menar att det är bra att människor kommer i nyttig sysselsättning. Min åsikt ligger däremellan – jag tycker arbete skall ge mer än att inte arbeta, samtidigt som jag tror man mår bra av att göra en insats, särskilt om arbetsgivaren nyttjar den kompetens man har, och det tycker jag man gör i mitt fall.

Hur som helst - jag känner att jag bidrar till samhället minst lika mycket som jag skulle ha gjort på den sk reguljära arbetsmarknaden.