Barndomen
Tant Anna föddes 1918 i Ingebo i Mönsterås socken, där föräldrarna Herman Nilsson och Ellen Maria Karlsdotter hade en liten gård. Anna var yngst i en skara på fyra systrar. Endast ett år gammal förlorade hon sin mor. Sju år senare, 1926, avled även fadern. Åtta år och föräldralös fick hon flytta till sin farbror Algot och hans hustru Sigrid i grannbyn Krokstorp. Där fick hon ett varmt hem tills det var dags att börja tjäna piga på 1930-talet. Alla bilder nedan blir större om man klickar på dem.
Tant Anna, hennes tre storasystrar och deras far stolta med hästarna i Ingebo vid 1920-talets början.
Familjen samlad på tomten framför huset i Ingebo vid 1920-talets början. Anna är den minsta flickan.
Yrkeslivet
Under större delen av sitt yrkesverksamma liv tjänade Anna som piga eller hembiträde hos familjen Bengtsson i Habbestorp, sedermera Högemåla. Det var förstås ett arbetsamt liv, men Anna hade alltid en bra kontakt med familjen.
Harry
När Anna var i 50-årsåldern träffade hon den snälle och tystlåtne jägaren Harry. Tycke uppstod och Anna flyttade in i Harrys stuga belägen mellan Högemåla och Habbestorp. De flesta trodde nog att Anna och Harry var gifta, men det var dom inte, även om de levde ihop i omkring 30 år.
Tant Anna med sin Harry.
De sista åren
Efter att Harry dött 1992 levde Anna kvar en tid i stugan, innan hon skaffade sig en bekvämare lägenhet i Mönsterås. När krafterna började ta slut flyttade hon till en servicelägenhet vid Jacobs Gränd. De sista åren bodde hon på Torshaga i Ålem där hon blev väl omhändertagen.
Anna och Harrys hus som Anna sedermera blev avlurad.
Snäll tant som kunde ordna kalas
Tant Anna är en av de snällaste människor jag har träffat. Hon hade alltid nära till ett leende, men även till tårar om barn eller katter for illa. Jag minns fantastiska kalas och världens godaste kokkaffe. Brygg- och snabbkaffe var inget man ens nämnde i tant Annas närhet. Och alltid bjöds det på minst 7 sorters kakor. När man så trodde att kalaset var slut så kom den småländska ostkakan in på bordet.
Lurad
Tant Anna var så snäll att hon ibland kunde vara godtrogen, något som ondsinta människor kom att utnyttja. När hennes Harry hade dött kom gamarna. En familj i Blomstermåla som satt i system att lura gamla ensamma människor besökte Anna flera gånger och lurade henne på de pengar som Harry hade lämnat efter sig i kuvert på vinden. Det talas om att en miljon försvann. Fler hundra tusen var det säkerligen. Samtidigt som den här familjen lurade till sig pengarna, så gjordes diverse investeringar i den aktuella familjens hus i Blomstermåla. De lurade också till sig Harrys bil och Annas hus. De påstod att Anna hade gett bort huset via gåvobrev. Något sådant kunde dock inte uppvisas. Däremot kunde mannen i familjen avslöjas ha förfalskat Annas namnteckning för att komma över huset. Tyvärr gjorde advokaterna någon slags överenskommelse så att lurendrejarna endast tvingades betala 46 000 kr för Annas hus. Kort därefter sålde de huset för 190 000 kr. Om jag hade bott i Mönsterås när detta skedde så vet jag inte vad jag hade gjort med skurkarna som fick ett gott liv genom att lura Anna.
Tant Anna var rädd för att skojarna hade fått henne att skriva under ett testamente. Därför ville hon för några år sedan skriva ett testamente där hennes vilja kom fram. De som hade ansvar för testamentet har dock slarvat bort det och det kan inte återfinnas. Slarvigt och nonchalant gentemot en kvinna som sällan fick den respekt hon förtjänade.
Bra kontakt med dottern
Tant Annas stora sorg var dock inte att folk lurade av henne hus och pengar, utan att hon inte fick några barn. Jag minns hur glad hon blev när hon träffade vår dotter. De fick en väldigt bra kontakt.
Tant Anna och vår dotter fick bra kontakt.
Trots de sorger som kantade Annas liv, så var hon alltid glad och tacksam. Jag kommer alltid att minnas det varma leendet, de gnistrande ögonen, kalasen och buset mellan Anna och dottern. Är det någon jag unnar paradiset så är det Tant Anna.
Sista gången Tant Anna kunde besöka oss. Tant Anna var finkänslig nog att inte tala om vad hon tyckte om vårt bryggkaffe. Själv kunde hon laga fantastiskt gott kokkaffe.
Ännu ett kort på Tant Anna som jag tycker om.
Tant Anna fyller år.
3 kommentarer:
Bor skojar/lurendrejerifamiljen fortfarande kvar i Blomstermåla - om, så har du ju alla möjligheter att agera retroaktivt.
Vore intressant att få veta mer om denna kriminella familj, som exv om familjemedlemmarna har kopplingar till eller arbetar inom juridik, polismyndighet, politik osv.
Hade din tant Anna någon "god" man som skötte hennes affärer. Som du vet, "gode män" och advokater är arter som har mycket vidlyftiga samveten, om något alls.
Testamenten som kommer bort, förfalskade namnteckningar, påstådda gåvobrev på hus, bilar, stulna pengar i miljonklassen - Blomstermåla är fantastiskt, Mönsterås Kommun är fantastiskt, Sverige är fantastiskt, en jävla skurkstat är vad det är!
Jag mejlar dig, Bert.
Men en väldigt fin historia... jag är förvissad om att tant Anna kom till det paradis hon verkligen förtjänat.
Skicka en kommentar