23 april 2010

Mitt år vid Gamleby Folkhögskola


1987/1988 studerade jag och bodde vid Gamleby Folkhögskola.

Två mellanår
Livet går som väl är inte alltid på räls och jag fick ett par år mellan gymnasieskolan och Högskolan/Universitetet i Växjö då jag var ganska så vilsen i tillvaron. Men det var absolut inte förlorade år. Det första året krånglade Sveriges krigsmakt med mig. Det andra året gick jag på Gamleby Folkhögskola. Allt gav intressanta livserfarenheter.

Oviss höst
Det var sen vår 1987. Jag var 19 år och hade just suttit 14 dagar i fängelse pga min obstinata vägran att bära vapen och ovilja att ens röja träd för stridande trupp. Om detta har jag skrivit tidigare, så jag ska inte upprepa mig. Hur som helst så hade allt detta tärt på mina krafter så pass mycket att jag hade försummat att söka vidare till skolor. Hösten såg ytterst oviss ut.

Gamleby Folkhögskola
Högskolorna var det för sent att söka till. Men vid Gamleby folkskola fanns det platser kvar. Utan problem kom jag in på allmän linje inriktning kulturhistoria och museifrågor. Det motsvarade ungefär gymnasiets årskurs tre, men jag hade extra lektioner i hembygds- och släktforskning, etnologi, kulturminnesvård och museifrågor.

Ett stort steg
Egentligen var flytten till Gamleby ett stort steg för mig. Jag flyttade hemifrån för första gången. Och nog kände jag mig lite vilsen när jag klev av bussen i Gamleby och promenerade de två kilometrarna upp till den sagolikt vackert belägna skolan.

En egen värld
Men jag fann mig snabbt till rätta. Många av skolans elever bodde i hyrda smårum, åt alla måltider på skolan och nyttjade gemensamma lokaler för TV, bibliotek etc. Jag var mycket nöjd med mitt lilla mysiga rum. Skolan var en värld för sig.

Rektorn överlät undervisningen till mig
Ser man bara till studierna så var året i Gamleby ett vilsamt år. De flesta ämnen hade jag ju nyligen läst på gymnasiet, så jag behövde inte anstränga mig allt för mycket. Och när det gällde släktforskning så överlät rektorn undervisningen till mig, en utmaning som jag med glädje antog. De andra eleverna måtte ha blivit nöjda för jag minns att jag fick en chokladkartong av några av damerna som jag hade hjälpt att hitta sina första anfäder. Hur som helst kan jag än idag undra hur rektorn vågade överlåta ett ämne till mig som egentligen var elev. Men vi kom väldigt bra överens och han fick uppenbarligen förtroende för mig.

Bra lärare
Överhuvudtaget hade skolan bra och engagerade lärare. Jag minns särskilt Hans Ålund i samhällskunskap – en man bördig från Mönsterås som verkligen nådde fram på ett kamratligt sätt, utan att förlora i auktoritet. Idag är han rektor för skolan.

Bra kamratgäng
Det blir en viss atmosfär på en folkhögskola där man delar mycket av livet med sina skolkamrater. Jag lärde känna några grabbar och vi blev ett fint kamratgäng som motionerade och kalasade ihop. Tyvärr höll vi inte kontakten så länge efter vårterminen.

Fester förekom men de flesta tog det ganska så lugnt med alkoholen. Man drack, men inte så att man skämde ut sig. Lärarna hade ganska god koll på oss. På fritidslärarutbildningen fanns det ett par slagskämpar, men jag kom alltid bra överens med dom.

Gitarrspel och schabbel med flickor
Tyvärr spred sig ryktet att jag spelade gitarr, och vid ett kalas övertalades jag att uppträda. Efteråt var det en flicka som väldigt gärna ville höra mig spela mer på mitt rum. När vi kom fram till ytterdörren visade det sig att jag hade slarvat bort min nyckel. Den chansen schabblade jag alltså bort och historien får väl betraktas som symptomatisk för hur illa jag lyckades på det området.

Gitarrspelet blev dock succé och jag uppträdde vid ytterligare ett par tillfällen, men då kompade jag en tjej som sjöng. Egentligen trivdes jag bättre med det än att både spela och sjunga.

Biblioteket och en flaska vin
Den första terminen åkte jag hem de flesta helger, men när vårterminen kom kändes det skönt att stanna kvar i den rogivande miljön. Vissa helger hade jag hela skolan för mig själv och efter ett par timmar framför TV:n brukade jag gå in på skolans bibliotek och förkovra mig i något ämne, ibland i sällskap med en flaska vin.

Kaxig lillebror
Till Västervik åkte man inte ofta. Men när det skedde, så åkte man tåg. Jag vill minnas att det var en smalspårig järnväg. Det rådde stark rivalitet mellan orterna och en gång i tiden hade ju Västervik legat där Gamleby låg. Så det var inte för intet som Gamleby var en kaxig lillebror.

Vemodiga veckor
När vårterminen gick mot sitt slut så var det sorgligt. Jag hade aldrig gillat de vemodiga veckorna kring skolavslutningarna. Det var en tid av uppbrott och avsked. Skolan var min trygghet och trivsel.

Återbesök
Förra helgen gjorde jag ett återbesök vid Gamleby Folkhögskola, inte utan ett visst vemod.


Min klass. Jag står längst uppe till höger. Mina bästa kamrater var grabbarna till vänster i bild.


Mitt studieintyg. Siffrorna är inte betyg, utan anger antalet veckotimmar.


Där nere bodde jag.





2 kommentarer:

Tobbe sa...

Hej Johnny!
Vad roligt att du gjort den här sidan.
Jag har länge undrat vad som hände efter det sista brevet jag fick från dig!
Jag har dock inte lyckats spåra upp dig.
Hoppas allt är väl med dig!

Sköt om dig!
Hoppas vi kan höras någon gång!

Hälsningar
Tobias H.
P.S "Månen är full och jag skiner"

Jonny sa...

Hejsan! Vilken fantastisk rolig överraskning! Lyckades ju slarva bort ditt efternamn och så gick åren. Det var ett trivsamt år. Hoppas allt är bra! Hör gärna av dig. Min mejl är joni7229@gmail.com