Mönsterås Bruk var ingalunda först med att hantera pappersmassa i vår bygd. Tvärtom byggde man vidare på en mycket gammal tradition. I äldre tider har det funnits pappersbruk vid Bankeberg, Skorpetorp, Finsjö, Kvarntorp och Skruvshult. Det har även funnits en massafabrik vid Läggevi.
Skruvshults pappersbruk anlades 1731
När det gäller pappersbruket vid Skruvshult så vet vi att det anlades 1731 av löjtnant Eric Rappe och att det var det första pappersbruket i Kalmar län. Ortnamnets ”skruv” antyder att det i äldre tider kan ha funnits en stångjärnshammare eller dylikt på platsen, men det var i så fall betydligt längre tillbaka i tiden. Skruvshult är ju känt som ortsnamn sedan medeltiden.
En del av handlingen när pappersbruket skulle godkännas av överheten. Texten lyder: Kongl. Mayts och Riksens Commercie Collegii Resolution uppå Lieutenantens Erich Rappes härstädes giorde ansökning, om tillstånd, att wid des i Calmare Län, Stranda Härad och Munsterås sochn belägne Crono Skattehemman Skrufshult, få inrätta ett pappersbruk, samt att till wärkets desto bättre och säkrare drift och uprätthållande derwid blifva försedd med nödige friheter och förmåner.
Flyttades
Exakt var det äldsta pappersbruket vid Skruvshult låg vet vi inte. I en handling från 1758 framgår dock att det redan hade flyttats ett antal gånger på grund av tvister om Emåns kungsådra.
Blygsam tillverkning
Någon större tillverkning förefaller det inte ha varit de första årtiondena. I en handling när Totebo pappersbruk fick sitt privilegium 1749 står det att ”i Lähnet allenast ett enda dylikt Wärck, Skruvshult kallat, i Mönsterås socken och Stranda härad anlagt, warest dock i långlig tid warit ringa tillwärckning.” I en handling från 1750-talet framgår att ”Skruvshults pappersbruk har haft föga tillverkning och på kvantiteten har ingen reda kunnat erhållas sedan ägaren dött och pappersmästaren bortfarit.”
Den relativt blygsamma verksamheten fortgår århundradet ut.
En husförhörslängd från 1780-talet visar att det fanns en pappersmästare, ett par gesäller och ett par ”gossar” vid pappersbruket.
Verksamheten utökas
En bit in på 1800-talet förefaller verksamheten ha ökat i omfång. 1831 var antalet arbetare 11 st och 1850 18 st.
Emsfors pappersbruk
Pappersbruket låg vid Emåns södra strand vid det vattenfall som ån bildade vid Emsfors. 1814 fick dock Skruvshults pappersbruk konkurrens av Emsfors pappersbruk, grundat av familjen Callerström. Emsfors bruk placerades precis mittemot Skruvshults pappersbruk vid norra stranden.
På sikt var det Emsfors bruk som gick segrande ur striden. Man hade större resurser och kunde följa med i den tekniska utvecklingen. På 1860-talet byggdes Emsfors bruk om från handbruk till maskinbruk. 1890 köptes Skruvshults pappersbruk upp av ägarna till Emsfors och gjordes med tiden om till träsliperi, vilket det fungerade som till 1920.
Enligt en uppgift lät man riva det gamla pappersbruket i samband med att träsliperiet inrättades. Men enligt en tidningsartikel från 1900 fanns det då ännu kvar på platsen.
Var låg Skruvshults pappersbruk?
I en artikel från 1987-1988 står det att man inte vet exakt var Skruvshults pappersbruk låg. Men de gamla kartorna visar att det i alla fall sedan 1780-talet legat på samma plats. När man byggde träsliperiet runt sekelskiftet 1900 så byggde man det så vitt jag kan se på exakt samma plats där pappersbruket låg.
På den här kartan ser man tydligt var Skruvshult pappersbruk låg 1784. Det motsvaras av nr 26 på kartan där man också ser en byggnad.
1799 ligger det tydligt på samma plats. Kartan är bara något annorlunda vinklad.
På kartan från 1874 ser vi Skruvshults pappersbruk i höger bildkant. Placeringen är exakt densamma som på 1780-talet. Kartan är bara vriden åt ett annat håll. Här ser vi också det betydligt större Emsfors pappersbruk på andra sidan Emån.
En del av pappersbrukets beskrivning 1874. Hör ihop med kartan ovan.
På en modern karta ser man tydligt att den gamla fabriksbyggnaden ligger där papperbruket låg.
Källor och litteratur
Tage Fleetwood, Skruvshults pappersbruk: i Stranda 1987-1988.
Egna källforskningar i husförhörslängder och lantmäterimyndighetens arkiv.
Har ytterligare dokument som tidigare inte har beaktats om pappersbrukets ägare på 1800-talet. Kanske återkommer i frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar