Brott i Sverige - ett historiskt perspektiv

Brott från ett historiskt perspektiv
Det finns många myter och uppfattningar om brottsutvecklingen i Sverige. De flesta bottnar i medias uppmärksamhet av vissa spektakulära brott. Som en bakgrund till min artikelserie om brott och straff i mönsteråsbygden tänkte jag idag presentera lite statistik som visar brottsutvecklingen i Sverige från ett historiskt perspektiv. Att vissa brottmål ökar eller minskar i antal beror inte enbart på ett ökat antal brott utan också på ändrad praxis under årens lopp. För den som vill fördjupa sig i förklaringar, rekommenderas följande skrift varifrån jag har hämtat statistiken.

Mord och dråp 1750-2005


I ett långt perspektiv har antalet mord och dråp inte ökat sedan 1750, utan ligger idag på ungefär samma nivå som för 250 år sedan. Jämför man med 1800-talets mitt, så har vi idag färre mord och dråp. I ett kortare perspektiv så kan man dock se en markant ökning sedan andra världskrigets slut, för att de senaste åren se en viss minskning igen. Den enda säkra variabeln som påverkar antalet mord och dråp är den registrerade alkoholkonsumtionen i samhället. Straffsatsen verkar inte påverka. I Sverige söp man hiskeligt mycket vid 1800-talets mitt, vilket också återspeglar sig i mordstatistiken. Sedan följde väckelse- och nykterhetsrörelser och motbok vilket minskade både alkoholkonsumtion och mord. Sedan 1955 har vi ingen motbok samtidigt som vi har lagt oss till med internationella dryckesvanor.


Som diagrammet tydligt visar så är riskerna att råka ut för mord i Stockholm betydligt mindre idag än i äldre tider.


I ett internationellt perspektiv så har vi oerhört få mord och dråp i Sverige.


Ökningen efter andra världskriget kan knappast förklaras av den ökade invandringen. Det är i alla fall ingen avgörande förklaring. Även om invandrare är överrepresenterade, så kan det inte förklara den stora uppgången, även om det på 1970-talet fanns en stor överrepresentation bland finska invandrargrupper. Alkohol- och drogvariabeln är sannolikt den enskilt viktigaste förklaringsfaktorn.

Enligt SCB fördelade sig gärningsmännens härkomst under perioden 1990–1998 enligt följande: Sverige (66 procent), övriga Norden (12 procent), övriga Europa (9 procent) samt övriga länder (13 procent).

90% av alla mord/dråp begås av män. Det är också fler män än kvinnor som mördas.

Misshandelsbrott


Misshandelsbrotten har i ett längre historiskt perspektiv minskat dramatiskt, men även här ökat efter andra världskriget, även om man kan se en viss minskning sedan 1990-talet. Hade vi kunnat jämföra med medeltiden hade vi kunnat se än än större minskning av våld. Liksom vad gäller mord och dråp finns ett tydligt samband med alkoholkonsumtionen. Även om våldet har minskat i ett längre perspektiv så har medias fokusering på våldet ökat. Det faktiska våldsanvändandet har tveklöst minskat över tid, medan allt fler nyanser av våld har lagförts. Våld mellan män har minskat, medan våld mot kvinnor och barn har lagförts allt mer. Utländska medborgare står här för ungefär 15% av fallen.

Stöld


Här kan man se en markant ökning under 1900-talet, vilket brukar förklaras av framväxten av vårt moderna konsumtionssamhälle. Plötsligt finns det något att stjäla.


Här ser vi en jämförelse mellan misshandel och stöld.

Brottsligheten totalt sett


Som synes har brottsligheten ökat markant totalt sett i Sverige efter andra världskriget, vilket i huvudsak förklaras av alla trafikförseelser som följt med den ökade trafiken, liksom antal fylleri- och sedermera narkotikafall. Om vi tar bort just de fallen så framstår dock förändringarna inte som så drastiska.