1 januari 2011

Lasse Skräddare och Ragnill Skomakare - Mönsterås på 1500-talet, del II

För drygt en vecka sedan publicerade jag en övergripande artikel om Mönsterås på 1500-talet. Idag ska vi försöka få en bild av vilka som ägde och bebodde tomterna på Åsen.

Några idealiska källor finns inte. Tidens jordeböcker, de sk landskapshandlingarna, tar inte upp alla tomter, utan många gånger endast krono- och kyrkotomter som i någon mån även nyttjades som jordbruksmark. Frälsets, dvs adelns tomter, upptas bara undantagsvis när det gäller orter av Mönsterås karaktär. Ändå vet vi att adeln hade tomter på Åsen eftersom de ibland upptas i adelns egna jordeböcker. Om vi summerar de källor som finns framträder ungefär följande bild vad gäller tomternas ägare på Mönsterås under 1500-talet.

Kronans och kungens egna tomter
Kungen innehar fyra tomter från 1530-talet då jordeböcker finns tillgängliga. Sannolikt är det dessa fyra tomter som 1351? upptas i jordeboken efter Israel Birgerssons (Finstaätten) efterlämnade gods. Minst tre av tomterna gick sedan via olika arv vidare till Sten Sture och upptas i hans jordebok från 1400-talets slut. Tomterna går därifrån vidare till Gustav Vasa på 1500-talet.

Adelns tomter
Bielke: 4-8 tomter. Vid 1500-talets början verkar Bielkeätten på Kråkerum ha haft fyra tomter på Åsen. 1578 nämns sex tomter med hus och en ödegård där Kalmar borgare hade byggt en köpmannabod. Vid 1600-talets början innehade man 8 tomter.

1498 har ätten Moltke en gård som räntar 2 pund smör och bebos av Håkan Djure.

1560 upptas två tomter i Birger Nilssons (Grip) och hans hustrus Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok. Den ena är Mönsterås Klockaregård.

1592 nämns en Per Persson som skall ha en tomt i Mönsterås med köpebrev från 1557. Han klagar dock då en Lyder Persson och hans arvingar har innehaft marken i över 30 år.

Totalt verkar adeln ha haft ca 10 tomter på Åsen.

Kyrkans tomter
Kyrkan hade tre tomter, samt utjorden Klockarehorvan.

Klostertomter
Tre klostertomter/utjordar anges under 1500-talet. Det är sannolikt samma tomter som nämns i medeltida dokument. 1378 ger Erengisle Sunesson (båt) jord i Mönsterås, som räntar 3 öre till Vadstena kloster. 1447-1502 har Vadstena kloster två hemul, som 1502 är i en tomt, med räntan 2 örtugar. Även klostret söder om Mönsterås anges ha en horva 1447-66. Denna ligger senare under Åsevad, för att sedan sannolikt skrivas till Mönsterås igen. Klostertomterna registreras som klostertomter även sedan kungamakten stängt alla kloster. Låt vara att Gustav Vasa skonade Vadstena kloster lite längre än andra kloster. Tomterna torde därmed egentligen tillhöra kronan, som i sin tur ibland lät adelsmän få dem.

Skattetomter
Fram till 1500-talet mitt upptas två skattegårdar på Mönsterås, dvs gårdar som bönderna själva ägde. Den ena skrivs från 1550-talet ömsom under Högemåla ömsom under Mönsterås. Den andra försvinner mystiskt från längderna.

Totalt sett förefaller Mönsterås ha haft omkring 20 tomter på 1500-talet. Som en jämförelse kan anföras Mönsterås på 1700-talet som då hade omkring 40 tomter.
De flesta av tomterna torde ha varit bebyggda, även om några periodvis anges vara öde. En och annan tomt uppges också ha bodar. Många av tomterna hade säkerligen också små åkertäppor och ängspartier.

Älvsborgs lösen 1571
Vilka människor var det då som bodde i Mönsterås på 1500-talet? Jordeböckernas uppgifter är ofullständiga och ger bara små glimtar av befolkningen. Älvsborgs lösens uppbördslängd från 1571 ger emellertid en tämligen fullständig förteckning över befolkningen ( i alla fall i antal hushåll räknat) eftersom i princip alla hushåll skulle vara med och betala extraskatten. Enligt Älvborgs lösen fanns följande hushåll i Mönsterås:

Suen Arvidsson – hr Thures tienare. Silver. 3 ¼ lodh.
Anders Hockansson, ibidem. Silver. 5 lodh.
Jöns Holm, ibid. penningar 13.
Oluff Månsson, penningar 3.
Esbiörn Holm, penningar 10 ½. Silver 1 lodh.
Gregers Matsson, penningar 5, 4 1/5 öre.
Klämitt Jönsson, penningar 1 ½.
Erich Finne, penningar 5, 4 ½ öre.
Byrge Önning, penningar 2.
P dragare, penningar 4 ½.
Hustru Ragnill, penningar 2 ½.
Lasse iäppa, ibidem, penningar 2, 6 öre.
Silfuast Humbla, penningar 2.
Jöns Klockare, penningar 3.
Nils Skräddare, penningar 7 ½.
Karin Getting ibidem, penningar 3 ½.

Totalt upptas således 16 hushåll. Efter vissa personer står det ibidem, som betyder på samma plats, vilket kan antyda att de delade tomt. I så fall var de 16 hushållen fördelade på 12 tomter. Vanligtvis brukar man multiplicera antalet hushåll med 6 för att få fram den ungefärliga befolkningsmängden. Räknar man så skulle Mönsterås vid denna tid ha haft en befolkning på omkring 96 personer. I Mönsteråsboken gissar man på 75 invånare. Förmodligen kan man inte räkna på det sättet för Mönsterås. Tittar man på 1600-talets befolkning i Mönsterås, då vi har bättre källor att tillgå, så utgjorde ensamhushållen mellan 50-75%. Det finns ingen anledning att tro att det var annorlunda på 1500-talet. I så fall torde 16 hushåll motsvara en befolkning på mellan 40 och 60 personer, barn inkluderade.

Suen Arvidsson som nämns först anges vara herr Thures tjänare. Thure var förstås ingen mindre än Thure Bielke till Kråkerum som således såg till att ha en representant på Åsen.



Älvsborgs lösen 1571. Alla hushåll på Mönsterås upptas i förteckningen.


Lasse Skräddare, Ragnill Skomakare och andra mönsteråsare på 1500-talet
Även jordeböckerna namnger vissa av invånarna på 1500-talet. Den ena av skattegårdarna innehades omkring 1536-1550 av Per Svensson. Den andra ägdes under många år av en Christiern Nilsson. En av skattegårdarna ägdes under 1560-talet av Mickel Önning. Sannolikt var den Byrge Önning som nämns i Älvsbors lösen 1571 en släkting som eventuellt satt på samma tomt.


P Svensson i jordeboken från 1536, en av de första kända mönsteråsarna.


Den första kvinnan som möter oss med namn i längderna är en Ragnill Skomakare 1545.

1547 dyker Lasse Skräddare upp som bosatt på en av klostertomterna. Om Lasse vet vi lite mer än de andra. 1562 får han nämligen böta 1,5 mark för det som domboken, enligt Ivar Modéers tolkning, kallar ”läppe greel”. Förmodligen står det dock läppegield, vilket i så fall betyder att han fällt okvädinsord och smädelser. Det är svårt att veta exakt vad 1,5 mark var värt. Men vid 1500-talet slut motsvarade en tunna råg 7 mark. På 1570-talet bör en ko ha kostat omkring 10 mark. Förmodligen var 1,5 mark ett ganska litet bötesstraff. Hade man slagit någon på käften fick man i regel böta 3 mark. Vid värre misshandel kunde det bli bortåt 6 mark. Hade du råkat kvista av några grenar från en ek kunde du få böta 8 mark.

Andra personer som omnämns på 1500-talet är; Bonde Svensson (1545-1548), Per Snickare (1554), (Börje) Finne (1554), Jon Si(u)lhammare (1558), Nils Målare (1561-1562), Måns Smed (1562), Märith Stenhuggare (eventuellt står det Märith Sten tiggerska) (1563), Esbjörn Holm (1563-1580-talet), Elin Målare (1563-1570), P Vagnsmakare (1563-1566), P Dragare (1570-1590-talet), P Skomakare (1572-1600-talet), Adster (Asser) Klockare (1590-1600-talet), Arvid Skräddare (1590-1599), Elin Siulhammare (1590-1599), Mats Finne (1589-1600-talet), Olof Smed (1599-1600-talet).


1563 fanns det en Märith på Åsen. Men hette hon Stenhuggerska eller Sten tiggerska?


1565 hittar vi bland andra Esbjörn Holm, P Vagnsmakare och Elin Målares på Mönsterås.

Mycket närmare än så kommer vi nog inte 1500-talets människor. I vissa avseenden var de oss säkert ganska lika. Men det är svårt att tro att det kompakta mörkret, sjukdomarna och de ständigt återkommande krigshoten inte satte sina spår. De flesta undersökningar pekar också på att både medeltiden och 1500-talet var en betydligt våldsammare tid än idag. Risken att utsättas för våld var sannolikt flera gånger större än idag, även om fallet med Lasse Skräddare också visar att man gjorde upp i rätten. Hur som helst - mot bakgrund av hur lätt smockan hängde i luften och hur snar man var att dra någon inför tinget, så kan man nog på goda grunder utgå ifrån att 1500-talets Mönsterås präglades av en stark hederskultur.

Källor och litteratur
Artikeln bygger huvudsakligen på egna forskningar i Smålands handlingar (jordeböcker) och Älvsborgs lösen. I övrigt har följande litteratur använts:

Ivar Modéer - Stranda Härads dombok 1560-1562, i: Stranda 1929.

En bok om Mönsterås, 1963, sid 379f.

Det medeltida Sverige 4:2, Småland: Handbörd, Stranda, 1990, red: Olle Ferm.

3 kommentarer:

Eje sa...

Utmärkt Jonny! Nu börjar en bild växa fram av det medeltida Mönsterås. Visserligen finns vissa brottstycken i Olle Ferms Medeltida Sverige men nu får vi en mer allsidig bild så långt det nu finns skriftlig dokumentation.Vidare slipper jag tanka ner varje historiskt avsnitt med den kommande boken.
Frågan är hur Mönsterås såg ut före medeltiden, mycket tyder på att det har funnits en del.

Jacaca sa...

Märith laggerska tror jag det kan vara.

Jonny sa...

Hej! Tack! Jag löste det där med tiden, men har glömt att ändra här. Stenleggerska skulle det vara.