16 juli 2011

Kronobäcks klosterruin har fått ett lyft - men besynnerlig information på informationstavlorna


Kronobäcks klosterruin - välskött och välkomnande
Jag tog en tur till Kronobäcks klosterruin och kunde konstatera att platsen hade fått sig ett rejält lyft sedan jag var där sist – en riktig parkering, fina gångvägar som borde passa även för handikappade, tydliga informationsskyltar och en toalett. Allt såg mycket välskött ut och kändes välkomnande. Särskilt de fina skyltarna med historiska fakta var pedagogiska och välgjorda. Samtidigt var det just informationen på dessa som gör att jag ändå måste komma med ett par synpunkter i all välmening.

1. Hospitalets belägenhet
När man beskriver hospitalet som föregick klostret så placerar man det utan tvekan på samma plats som klostret. Ja, man slår till och med fast att hospitalet hade en egen hamn. Vad jag förstår så är det bara en hypotes. De eventuella spår som man har funnit kan kanske tyda på en hamn, men den är ju inte nödvändigtvis kopplad till hospitalet. Man kan mycket väl tänka sig att kapellet låg på platsen där klostret sedermera byggs, medan hospitalet låg någon annanstans. Det enda man med säkerhet vet är att hospitalet låg i Norrabygd (Stranda härad), i Mönsterås socken på Oknebäcks marker. (Oknebäck är ju grannbyn till Kronobäck och jag vet inte varifrån man har fått att Kronobäck tidigare hette Oknebäck. Förmodligen anges det väl vid något tillfälle när man ska bygga klostret. Kanske är det också så att man har tagit för givet att hospitalet låg på klosterplatsen och så har man bakvägen dragit slutsatsen att Kronobäck förr kallades Oknebäck. Tillåt mig tvivla. Bygränser har en tendens att vara mycket gamla.) Den muntliga traditionen från mitten av 1700-talet och framåt förlägger ju också hospitalet någon annanstans i en skog utmed Spetalehultvägen mellan Mönsterås och Tålebo. I den trakten finns också ett par mystiska lämningar på utpekade platser som ännu inte är ordentligt undersökta.

2. Laurens Axelssons koppling till bygden
På informationstavlan som handlar om Laurens Axelsson Totts gravsten så försöker man koppla honom till bygden genom att påstå att Tott hade gift in sig i släkten Bielke på Kråkerum. Detta är en mycket långsökt tolkning, ja rent av faktafel. Laurens var i sitt andra gifte gift med en kusin till en Bielke, utan att hon själv för den skull tillhörde släkten. Denna långväga koppling till Bielkeätten lär inte ha gjort honom till en flitig gäst i vår bygd. I övrigt hade släkterna Tott och Bielke ytterst få, om ens någon, direkt äktenskapsförbindelse med varandra vad jag kan se. Då tycker jag att den hypotes som jag redogör för i min bok är intressantare. Roger Axelsson har visat att Laurens far hade Strömsrum som pant när Laurens var ung. Där har vi en konkret koppling till bygden. Hur länge ska det ta innan nya rön tas med i information till turister?

Nå, jag är väl yrkesskadad som inte tycker om när man framställer hypoteser som säkra fakta. Det var också svårt att begripa vem stod bakom texterna. Något produktionsbolag nämndes, men det säger inte mycket. Som helhet var det emellertid en angenäm upplevelse att besöka Kronobäck. Jag förmodar att det är Kronobäcks vänner tillsammans med Länsmuseet och kommunen som står bakom.

Rejäla fina skyltar har kommit upp sedan jag var där sist. Tyvärr har innehållet en del tveksamheter.

Det nya huset från den vackra sidan.


3 kommentarer:

Eje sa...

Jonny, jag kan inte låta bli att kommentera dina intressanta inlägg. Jag ska inte ge mig in var hospitalet låg någonstans, men hela Kronobäcksområdet är historiskt mycket intressant långt före medeltiden. Gör man en landskapstolkning och tar med landhöjningen och tar hänsyn till järnåldersgravarna på kullarna vid våtmarksområdet med det viktiga fyndet av båtspärr så är det troligt att det har varit en hamn sedan vikingatiden. Ekstockarna i båtspärren är daterade exakt till år 999 -1000 vinterhalvåret. Vid arkeologiska undersökningen kring gång- och cykelvägen till klosterruinen hittades några mindre järnåldersföremål. En landskapsanalys ger därför att området vid Kronobäck under flera tusen år har varit bebott utifrån läget med närheten till kusten, närliggande bäckar med fisk och att marken vid ruinen består av isälvsgrus som lämpar sig för forntida byggnader.

Jonny sa...

Ja, absolut. Det är mycket intressant och jag hoppas verkligen man kan fortsätta utforska områdets förmedeltida historia.

Unknown sa...

Hej Jonny!
Tänker på det du skriver om Laurents Axelssons Thotts koppling till Kronobäck.
Jag tycker det finns en ännu närmare koppling än den du beskriver.
1472 ärver Sten Sture Strömsrum och ger sedemera godset i morgongåva till sin hustru Ingeborg Åkesdotter Thott. Ingeborg var dotter till Åke Axelsson som är Laurentz äldre bror. Hon anses ju för övrigt vara förlaga till jungfrun i statygruppen St.Göran och draken i storkyrkan i Stockholm
Sten Sture var ju med och beslutade att Johanniterorden skulle grunda ett kloster i Kronobäck. Laurentz och hans bröder var ju också högt ansedda män i Sten Stures Sverige. Även om de också stred om makten. Fast visst tyder Thott-stenen på att klostret i Kronobäck var en viktig plats i slutet av 1400-talet.
//Börje Jonsson