Var bodde man? Tankar kring social sammansättning i Mönsterås bostadskvarter

De nybyggda radhusen i Mölstad omkring 1960. Det första årtiondet bodde det väldigt många ingenjörer, verkmästare, förmän och tjänstemän i området. Ja till och med företagare, kamrerer och direktörer. Det fick mig att börja fundera på om det har funnits någon tydlig social segregation kopplat till bostadsområden i Mönsterås.

Radhusen i Mölstad
Det började med att jag skulle försöka kartlägga vilka som har bott i vår radhuslägenhet sedan huset byggdes 1958 och fram till idag. Jag upptäckte då att radhusområdet i Mölstad under 1960-talet syntes ha osedvanligt många ingenjörer, förmän, verkmästare, fabrikörer, lärare och till och med kamrerer och direktörer. Nu tittade jag bara i gamla telefonkataloger och de kan ju vara missvisande då bara ungefär hälften av hyresgästerna verkade ha telefon omkring 1960. Förmodligen var det dom med bättre ekonomi som hade telefon. Jag vet exempelvis att min mor och moster bodde där i en lägenhet 1959 utan telefon och med ytterst begränsad ekonomi. Men även 1965-1966 när så gott som alla hade telefon i kvarteret så finns en stor majoritet av ingenjörer, förmän och tjänstemän av olika slag, även om där förstås också fanns en och annan verkstadsarbetare. En hypotes är dock att kvarteret med tiden, på 1970- och 1980-talet, får en något annorlunda social sammansättning med fler från det man brukar kalla arbetarklass.

En preliminär hypotes

Nu har jag blivit så intresserad av ämnet att jag på sikt tänker kartlägga hela Mönsterås tätorts boendemönster från en social aspekt från omkring 1950 fram till slutet av 1900-talet. En utgångshypotes är att Pionjärområdet (Pionjärgatan, Hagagatan, Bryggerigatan och delar av Parkgatan) i huvudsak var ett genuint arbetarkvarter. Dock med undantag av vissa exklusivare lägenheter som hade öppen spis. Vidare bör Torget och lägenheterna vid Industrigatan, Älgerum och Ljungnäs har varit arbetarkvarter. Någon gång kring 1970 börjar Industrigatan få dålig status som invandrarkvarter. Man ska dock betänka att de lägenheter som här omnämns betraktades som väldigt fina när de byggdes. Att bo i dessa områden var absolut inget man skämdes för.

Alla arbetare bodde förstås inte i lägenhet. En gissning är att många vanliga arbetare på bruket byggde villorna på Ljungnäs. De blir en slags arbetarmedelklass. Även vissa andra arbetare kan få egna hus, exempelvis egna hem vid Idrottsgatan och nedanför torget/kyrkan (Garvaregatan mfl).

Villaområdet i Hjältens park bör ha haft en övervikt av tjänstemän och ingenjörer från bruket.

Storgatan beboddes väl i alla fall delvis av gamla Mönsteråssläkter med anknytning till handel, medan Sjögatan hade lite mer blandad karaktär.

Kuggås som från början var tänkt att bli ett nytt Östermalm blev ju ganska blandat med många arbetare från områdets tändstickfabrik och snickerier, men också en del finare villor.

De senaste åren har väl kustnära lägen på Oknö och andra områden övertagit den exklusiva karaktären. Idag skulle inte särskilt många ingenjörer, direktörer och förmän välja ett radhusområde. De går direkt på Oknö istället.

Ja, det var några spontana tankar i början av projektet. Jag hoppas att jag har en hel del fel i den snabbt skissade utgångshypotesen, så att jag blir överraskad. Kanske var områdena mer socialt gränsöverskridande än slutna. Vi får se vad resultatet blir.

Nedan visar jag ett par tre nedslag som jag gjorde i Mölstads radhusområde. Resultaten är ännu inte kategoriserade eller analyserade.

Titlar i Mölstads radhusområde enligt telefonkatalogen

1959
Ingenjör, tekliv, tjänsteman, skeppsmäklare, köpman, bilförsäljare, fru, vägarbetare, fabrikör, kamrer, förrådsförv, målare, industrimakare, fru, ingenjör, byggnadssnickare, förman, telefonist, herr, telefonist, köpman, folkskollärare, ingenjör, ingenjör, uteförman, vägmästare, inspektör, försäljningschef.

1960

Tandläkare, plåtslagare, skrothandlare, föreståndare, verkmästare, ingenjör, trafikchaufför, rektor, hotellägare, styrman, köpman, fru, mätningstekniker, fabrikör, vägarbetare, skogsarbetare, målare, sjökapten, svetsare, fru, byggnadssnickare, telefonist, fru, herr, försäljninschef,  vägmästare, telefonist, folkskollärare, charkbiträde, ingenjör, taxichaufför, uteförman, ingenjör, vägmästare,

1965-1966
Målare, fil mag, förman, plåtslagare, direktör, byggnadsingenjör, förman, byggnadsritare, ingenjör, mätningstekniker, förman, källarmästare, vulkanisatör, bilinstruktör, överlots, målarmästare, byggnadsingenjör, målare, lantmätare, fru, planerare, repr:tant, maskinist, bilskoleinstruktör, kamrer, polisassistent, förman, byggnadsarbetare, förrådsförv, skogsarbetare, verkmästare, ingenjör,, cic-ingenjör, ingenjör, reparatör, folkskollärare, ingenjör, arkitekt, fru, tekniker, vaktmästare, småskollärarinna, reparatör, svetsare, verkmästare, vägmästare, förman, bilelektriker, reparatör, verkmästare, källarmästare, ingenjör, vaktmästare, byggnadsarbetare, charkuterist, byggnadsingenjör, missionär (lärare).

Kyrkogårdsgatan (min nuvarande lägenhet)

1959-1964?

1965-1966: verkmästare Erik Olsson.

1966-1971: folkskollärare (sedermera rektor och riksdagsman) Sivert Carlsson.

1971- minst 1976: skolvaktmästare Wide Aronsson.