Visit på Kråkerum

Förra helgen hade jag förmånen att få besöka det anrika och väl bevarade Östra Kråkerum där några av rikets mäktigaste herrar av ätten Bielke en gång huserade. Inom de närmaste veckorna kommer jag att publicera några artiklar med anknytning till Kråkerum, bland annat om ägoförhållandena på 1700- och 1800-talet, samt om en mystisk "väg" mitt ute på Sylten. Jag har redan tidigare skrivit om den eventuella pestkyrkogården och tegelbruket. Vad gäller pestkyrkogården så ska jag bara göra ett förtydligande. Enligt informationen som fanns i hembygdsföreningens arkiv och på Riksantikvarieämbetets Fornsök så talar den muntliga traditionen om en pestkyrkogård på Kråkerums ägor. Enligt nu levande på Kråkerum så säger den muntliga traditionen att det handlar om danskgravar. Idén om en pestkyrkogård verkar komma från Länsmuseet. För egen del tror jag i så fall att Länsmuseets gissning är mer sannolik, eftersom danskarna gjorde snabba räder och brände ner gårdar, troligen utan att möta något specifikt motstånd just här. Nu över till några bilder från helgens besök.

Del av den medeltida källaren på Kråkerum. Här ska det enligt traditionen ligga en nedgrävd silverskatt. Stampar man på den utpekade delen av golvet så låter det annorlunda just där. Jag återkommer kanske till den berättelsen.

Samma källare.

Den medeltida källaren. Lampan kunde jag inte göra mycket åt.

Källaren utifrån.

Den här tegelpannan med stämpeln KT finns på Kråkerum. Kan den härstamma från tiden då Kråkerum hade ett eget tegelbruk (Slutet av 1700-talet)? I en ny bok om tegel och tegelbruk i Kalmar län från Kalmar Läns Museum så saknas stämpel från Kråkerum, så om den här är från Kråkerum är det en liten sensation. Nu visade det sig att även Kaggetorp i Ålems socken hade ett tegelbruk under 1800-talets senare hälft, och deras stämpel var just KT. Kanske kommer tegelpannan därifrån istället. Vad jag förstod var den borttagen från taket under 1900-talet, och då verkar det mer troligt att det var en panna från ett tegelbruk med 1800-talstillverkning än från ett som kanske bara fanns några år på 1700-talet. Men osvuret är väl bäst. Äldre tegelpannor kan ju ha återanvänts.

Stämpeln i närbild.

Malmgrytor som hittades nedgrävda i en intilliggande åker för några decennier sedan. Sannolikt gömdes de där inför ett fientligt anfall från danskar under 1600-talet.

Vacker källardörr i herrgårdens källare.

Utsikten från Östra Kråkerum.

Del av Laga skifteskartan från 1870. Här ser man "vägen" (ungefär i kartans högra mitt)  som verkar börja mitt ute på Sylten och som än idag syns exempelvis på satellitbilder. Jag har en teori och återkommer med en artikel.