11 oktober 2011

Ogilla II – ryktesspridningen om din person

”You have enemies? Good. That means You have stood up for something in your life.” (Winston Churchill 1874-1965).

Artikelserien Ogilla fortsätter
Jag är mån om att Mönsteråsbloggen inte skall bli ett finrum med bara harmlös lokalhistoria och fotboll. Ju fler sociala nätverk man hamnar i, desto större risk att man förlorar udden och slår sig till ro för att inte trampa någon på tårna. Så här kommer andra delen i min artikelserie om sådant jag ogillar. Första delen handlade om diagnoshetsen.
Rykten är som superlim
Ibland är det nästan omöjligt att bli av med rykten som sprids om ens person. Det är värre än tapetklister och superlim.  Egentligen ska man kanske bara negligera dem och fokusera på annat. Men ibland är det både viktigt och lärorikt att göra ett försök att ta itu med myterna. I mitt fall handlar ryktet om att jag ofta kommer ihop mig med alla och är en besvärlig person att ha att göra med - sannolikt för att jag en gång kom ihop mig med en rektor och en gång anmälde ett äldreboende (där jag sedermera fick stöd från Socialstyrelsen).

Dekonstruera ryktet
Vad ska man då svara på sådant? Jag hade kunnat svara att jag är kantig och stridslysten, men det hade ju varit en grov förenkling på gränsen till självförtal, vilket bara skulle ha förstärkt myten. Förutfattade meningar gör att folk inte ser vem man egentligen är. Istället ser dom bara sådant som kan bekräfta myten. Visserligen bryr man sig mindre med åren, men ändå. Så här skulle jag göra om jag ville dekonstruera ryktet om min person.
Anför vitsord och vittnen
Jag visade en gång alla goda vitsord jag har fått från mina tidigare arbetsplatser (se efter artikeln). Det kan vara ett sätt, även om det kan framstå som skrytigt. Man kan också hänvisa till alla människor som vittnar om att man inte alls är särskilt besvärlig. De utgör ju trots allt 98% av omgivningen.

Intellektualisera genom att ställa frågor
Men man kan gå vidare med fler ifrågasättanden och intellektualiseranden. Det är bra redskap och visar att du är skärpt och inte köper vad som helst. För det första – vilka är dessa ”alla”? Hur många är dom? Varför uppstod konflikterna? Finns det vissa miljöer som ökar riskerna för konflikter? Ja, det är några exempel på motfrågor man kan ställa. Och vi kan väl beta av dem för att belysa att det sällan är svart eller vitt och att det faktiskt går att problematisera och rent av motbevisa ett rykte. 

Ingrodda maktstrukturer 
Om vi bortser från konflikter inom familjen eller barndomens småbråk så har jag väl under mina 43 år på jorden, varav 25 som vuxen, kommit ihop mig med ca 8 personer varav jag har blivit sams med de flesta inom en kort tid. 8 personer på 25 vuxna år är inte särskilt många, särskilt om man betänker att jag ofta rör mig i ett land där debatt och åsikter är vardagsmat. Tvärtom antyder det att jag är en ganska så fredlig person. Det intressanta är att 6 av dessa konflikter har utspelat sig i Mönsterås, men bara 2 när jag bodde på annan ort under 12 år. Jag drar slutsatsen att miljön är avgörande för om det uppstår konflikter eller inte. I miljöer där det är högt i tak och man har en vana att diskutera och argumentera har jag ytterst sällan hamnat i konflikter. I miljöer med ingrodda maktstrukturer och informella regler hur man bör vara är det lättare att klampa i klaveret.
Jantelagens utbredning
Jag tror inte det är någon myt att Jantelagen är mer utbredd på mindre bruksorter, men det skulle vara intressant att ta del av en konkret mentalitetsundersökning någon gång. Finns verkligen jantelagen som en svensk mentalitet? Är den särskilt tydlig i brukssamhällen eller på landsbygden? Vilken funktion fyller den i det sociala samspelet. Kanske lika bra att påminna om Jantelagens punkter.
Jantelagen
  1. Du skall inte tro att du är något.
  2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
  3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
  4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
  5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
  6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
  7. Du skall inte tro att du duger till något.
  8. Du skall inte skratta åt oss.
  9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
  10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Fanatiker i sin bransch
Hur som helst. Som ni märker är det ofta inga större problem att empiriskt och på goda grunder tillbakavisa ett rykte. Problemet är att de som tror på ett rykte i regel vill fortsätta tro på det, så i regel hjälper det inte hur mycket du än har på fötterna. De som tror på rykten är i regel fanatiker i sin bransch. Till och med amerikanska bokstavstroende TV-predikanter framstår som tvivlare i jämförelse.
Bättre att stå upp för något
Som väl är blir självkänslan bättre med åren och man vet ungefär vad man kan och inte kan och vem man är. Men man kan inte gå genom livet som en färglös amöba i tron att man därmed är ödmjuk. Smidighet är ett av de fulaste orden som finns i ett historiskt perspektiv. Utan smidighet och anpassning hade Hitlertysklands gaskammare inte varit möjliga.

Bättre trots allt att stå upp för något. Ibland kan det räcka med det för att framstå som besvärlig. Då ska man inte så ängsligt fundera på det, utan fortsätta bära huvudet högt.
Avslutningsvis min svenska favorittitel på en skiva – Thåströms ”Det är ni som e dom konstiga. Det är jag som e normal”. (1999) Ha, ha, ha...sanslöst bra!

"Mycket omtyckt av studenterna och får de allra bästa vitsord i kursutvärderingarna. Det studenterna uppskattar är främst lärarens engagemang och förmåga att intressera eleven för ämnet. J Nilsson anstränger sig i sin undervisning att se individen och att alla ska känna sig delaktiga i undervisningsprocessen." Jaha, inte en antydan om besvärlig.

"...tillmötesgående sätt....J Nilsson är en mycket god arbetskamrat och har tillfört mycket till vår goda stämning här på biblioteket." Ok, låter ju inte som en konfliktmakare.

"...serviceinriktat och professionellt. Speciellt har hans förmåga att bemöta våra användare med respekt och med iakttagande av dessas integritet varit påfallande."

1 kommentar:

Eje sa...

Ja Jonny min uppfattning är att du är ovanligt konfliktbefriad. Håller med om att olika miljöer är olika hur öppet när det gäller konflikter, ryktesspridning och sakdiskussioner. Vad man måste skilja på är personliga angrepp och vad som är sakdiskussioner. Ofta kan många inte skilja på detta, vilket medför onödiga bråk eller det blir locket på. Jag saknar mera öppna sakdiskussioner här i kommunen, något som förkommer mycket mera på annat håll och vad det nu kan bero på.