Offentlig dagbok
Många bloggar handlar ju om bloggarens dagliga leverne. Det
ligger onekligen i tiden att skriva offentlig dagbok och hänga ut sig själv på
en krok. Och jag har inga särskilda synpunkter på det. De bästa personligt
hållna bloggarna är intressanta och tankeväckande. Däremot finner jag det dystert
trist med bloggare som mest gör reklam för diverse kläder, hårborttagningsmedel
och deodoranter. Ska man skriva om sig själv så kan man väl försöka blanda det
vardagliga med lite djupsinnigheter.
Mönsteråsbloggen handlar inte i första hand om undertecknad,
även om jag ibland klämmer in någon erfarenhet eller ett barndomsminne. Men i
stort sett slipper ni följa mina dagar. Någon undrade dock – kan du inte skriva
lite mer om dina vanliga dagar? Jag måste tyvärr svara nej på den frågan.
Bloggen skulle genast tappa hälften av läsekretsen. Men jag ska göra ett
undantag så får ni se hur trist det skulle bli.
Klockradion fräserDen 2 februari började inte riktigt som jag tänkt mig. Jag vaknade 6.15 av att klockradion skrällde igång. Tyvärr hade kanalratten rubbats varför det mestadels fräste. Jag kunde dock ana en melodi i bakgrunden. Natten hade varit ganska dålig, men jag lyckades i alla fall hasa mig till duschen för tvagning.
Dottern har blivit sjuk
Sedan var det dags att väcka dottern. Nu visade det sig att
hon hade blivit förkyld och fått lite feber. Skola är inte att tänka på. Frågan
är om jag kan låta henne följa med mig till jobbet under i alla fall
telefontiden och senare under dagen följa med mig på föredraget jag har lovat
att hålla? Tankarna blir smått kaotiska. Jag låter henne somna om, ringer
skolan och sjukanmäler henne.
Kaffe och hemarbeteSätter på lite kaffe och börjar jobba hemifrån en timme. I normala fall är jag på jobbet 7.30. Klockan 8.30 går jag upp till dottern, kollar tempen och hör hur hon mår. Gör bedömningen att hon kan följa med mig till jobbet ett par timmar under telefontiden. Hon trivs där och kan sitta och rita. För snörvlig för skolan, men inte för två timmar med mig på hembygdsgården.
Telefontid
Så mellan 10 och 12 betar vi av telefontiden på
hembygdsgården. Det blir två lugna timmar där jag hinner jobba en del med
föreningens hemsida. Dottern ritar teckningar inspirerad av gårdens
spökhistorier. En kollega kommer på besök, varvid dottern påtalar för damen att ”Min
pappa är känd”. Just där och då hade det ju passat bra att kunna förpassa sig
till en annan dimension. Dottern brukar ju reta mig och säga att jag är känd bara
för att jag gett ut en bok. Jag brukar då hålla ett litet föredrag om Borg och
Stenmark. Och så småtetas vi lite. Dottern och jag är ganska bra på det. Men när
människor utanför familjen får höra det där kan det absolut missuppfattas.
Ett varv på KöpingenNågot tillintetgjord lämnar vi gården vid 12-tiden. Jag kör ett varv på Storgatan. Lastar av några Mönsteråsalmanackor i bokhandeln och kikar in till Mats i Ankarstens efterträdare några minuter.
Lunchärenden
Därefter åker vi hem. Dottern äter en uppvärmd våffla från
igår och jag värmer upp en annan portion med frugans hemmagjorda köttbiffar.
Skriver i hast ihop ett blogginlägg om Karolina från Oknö som ska bli opera.
Läser snabbt igenom föredraget som jag ska hålla senare under eftermiddagen.
Går över till skolan med ett par exemplar av min bok som Helena
Gunnarsson beställt.
Kollar tempen på dottern och ger henne lite Alvedon. Hon orkar
och vill följa med mig på föreläsningen. Idag är det Strandaveteranerna som
väntar i huset som en gång rymde Försäkringskassan. Teknisk kallsvett
Vi anländer 13.45. En kvart borde räcka för att koppla
datorn till deras bildkanon. Men någon bildkanon kunde jag inte se. "Var i tusan är El-Center-Åke", tänkte jag och lät blicken desperat fara över lokalen. Nu visade det sig att Åke som brukar förbereda
tekniken är utomlands och ingen verkar kunna någonting. Efter lite om och men
så kommer dock bildkanonen fram och vi får ordning på tekniken. Jag hann bli
kallsvettig.
Jag ser till att dottern får sitta vid ett fint bord och göra
teckningar. Lite gott fika får vi också innan det är dags för mig att börja.Föredrag
Jag börjar med ett litet anförande på 15-20 minuter om efterkrigstidens
Mönsterås, Viktor Lund, utvecklingen och rivningshysterin. Övergår därefter
till att visa bilder från det gamla Mönsterås.
Idag var jag inte särskilt nervös. Strandaveteranerna är
alltid trevliga och intresserade. Då är det tacksamt. Det var väl någon fråga
jag inte kunde besvara, men så är det nästan alltid. I början blev man alltid
ett nervvrak av sådant. Nu tar jag det med ro. Det är alltid bra att kunna
ungefär 50-90% mer än själva föredraget i kringkunskaper, men oftast är det
inte så. Skulle gissa att det var 70 personer på plats. Hann med ett par tre
trevliga samtal innan det var dags att åka därifrån. Sålde ett par böcker
också. Det kändes som en lyckad tillställning.Snökaos
När vi kom ut hade snökaoset slagit till. Vi tog oss in i
bilen och körde iväg hemåt. Tog vägen förbi OK/Q8, köpte frimärken och postade
en bok. Det snöade nu så intensivt att man knappt kunde se en meter framför
bilen.
Hemarbete och vilaVäl hemma har jag diskat och röjt undan lite. Annars blir det mest vila efter ett föredrag. Man blir aldrig så pass rutinerad att man inte är helt slut resten av dagen. Däremot slapp jag migrän idag. Ett mirakel.
Nu har dottern fått mat (våfflor igen) och jag ska också äta.
Resten av kvällen lär bli vila framför datorn. Kanske skriver jag något på den
kommande boken. Kanske orkar jag inte. Eventuellt kopplas hörlurarna in och så
blir det en tur på YouTube eller Spotify. Just nu blir det Mönsterås Bluesband,
The Smiths och Tomas Andersson Wij.
Snöskottning
Tyvärr måste jag väl ge mig ut och skotta lite också. Bara snöfallet ville sluta. Men kommer det från havet så kan det hålla på ett tag.
Antikrundan och Arkiv X
Ikväll kastar jag nog ett öga på Antikrundan och sedan Arkiv X. Trixar mig sedan upp till sängen och avslutar dagen med att läsa några sidor av "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist – en förunderlig bok, även om den kräver lite mer tålamod än hans tidigare alster. När jag börjar tappa boken är det dags att släcka lampan.
Ikväll kastar jag nog ett öga på Antikrundan och sedan Arkiv X. Trixar mig sedan upp till sängen och avslutar dagen med att läsa några sidor av "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist – en förunderlig bok, även om den kräver lite mer tålamod än hans tidigare alster. När jag börjar tappa boken är det dags att släcka lampan.
4 kommentarer:
Ska vi jämföra dagar? ;)/Eeva
Måste säga att jag tyckte det var mycket underhållande. Det ligger säkert något i människans natur att vara nyfiken på varandras förehavanden. Det är väl inte för inte våra två största kvällstidningar säljer skvaller på lösnummer. Och vice versa.
Eeva: Jag skulle inte klara ens en halv dag av dina.
Andy: Kul om det gladde någon!
Hehehe, vilket annorlunda grepp på din blogg. Fast jag är övertygad om att du skulle kunna skriva riktigt spännande om din vardag också. Det verkar ju handla om att man väljer en händelse. Tex. teknikstrulet och broderar ut texten samt lägger till en fin och konstnärlig bild.
Skicka en kommentar