19 juli 2013

Det långa sommarlovet

Det långa svenska sommarlovet
Det långa mytomspunna svenska sommarlovet har förmodligen sina rötter i bondesamhället då barnen behövde hjälpa till hemma på gården denna årstid. Vi har i mycket vårt klimat att tacka för det i ett internationellt perspektiv långa sommarlovet. I de flesta länder har man faktiskt tre terminer och ett kortare sommarlov.

Hemmafruarna gav sommarlovet en frist
Men även om de flesta av samtidens barn inte behöver hjälpa till med skördarna, så har det långa sommarlovet överlevt. När jag var barn fungerade det eftersom vi hade alla fantastiska hemmafruar som var en förutsättning för att jag och mina kamrater skulle slippa gå upp halv sju och bege oss till fritids, om nu fritids ens var uppfunnet på 1970-talet.

Det hotade sommarlovet
Men nu är sommarlovet hotat även i Sverige. Nu jobbar ju oftast båda föräldrarna och det blir allt svårare att ge sina barn det där mytomspunna klassiska sommarlovet som man själv hade. Sommarlovet är kanske 9-10 veckor och i bästa fall har man semester 4 eller 5 veckor. Sedan får man trixa med olika lösningar. I bästa fall har man kanske släktingar som kan hjälpa till, eller så blir det fritids. Men ingen kan ju ärligt säga att fritids påminner om det klassiska sommarlovet, hur påhittig personalen än är. Men än säger lärarna nej till kortare sommarlov. Argumenten brukar vara att elever skulle skolka soliga varma sommardagar, samt att vi skulle få se en massflykt från läraryrket. Förmodligen har de rätt.

Dottern skulle egentligen ha behövt gå på fritids 4 veckor i sommar. Men vi tog henne från verksamheten bara efter några dagar. Fritidsverksamheten hade flyttat till Ljungnäs med för henne främmande personal (självklart ska man ha minst en personal som barnen känner igen som trygghetsfaktor), varav någon dessutom verkade ha som målsättning att drilla henne i bordsskick. Hon höll visst gaffeln i höger hand. Ja, det är så vi gör i arbetarklassen. Nå, vi försöker snickra ihop det ändå så att hon får känna att det är sommarlov. Ibland är hon med på mitt jobb, ibland hos farmor.
Bilsemester till Italien
Många minns barndomens sommarlov med välbehag och nostalgi. Och jag får väl tillstå att jag också gör det. Loven kändes evighetslånga och var fulla med fri lek, sol och bad. Vissa år åkte vi till Italien. Färja över Östersjön. Sedan med bil genom Tyskland och alperna på slingriga bergsvägar.  Inget fusk med flyg och charter. Många av min barndoms ljusaste minnen är från dessa resor. Människor har ibland underliga uppfattningar om Italien, men det är på många sätt ett fantastiskt land. Är det något land jag verkligen längtar till så är det Italien. Framför allt är det känslan av äventyr som sitter kvar och minnesbilder av platser och människor man mötte. Och varje gång jag avnjuter italiensk mat och italienskt vin längtar jag tillbaka till Fernandos restaurang med jordgolv och hönor som trippade runt borden färdiga att nackas.
Ska försöka leta fram alla gamla foton från Italienresorna. De jag hittade idag var inte så bra.

På väg in till campingen Union Lido i Italien. Jag var sju år denna gång och syns i blå hatt framför min mor i vänster bildkant. Framför oss mina två kusiner och deras mor. Campingen firade 20 år detta år (1975).

Trafikpolis med egen kur? De behövdes. Trafikkulturen är katastrofal. Någonstans i närheten av Venedig.

Man såg många vackra vyer.

Troligen någonstans i Österrike.


Tyvärr såg man alltid en och annan olycka.

På vägen ner övernattade vi alltid på olika campingplatser i Tyskland och Österrike.

På plats i Italien, även om just den där bilen och vagnen inte var vår.

Från vänster: Min far, jag, min kusins far Roland i Ruda.

Campingområdet från ovan.

1 kommentar:

kyrksyster sa...

Vi åkte för tio år sedan bil till Florens. Det gör vi inte om. Resan gick bra, men trafikkulturen i Italien var fruktansvärd. Det var omöjligt att ta sig in i städer. Omöjligt att vända. Det var ett inferno av bilar och skotrar.

När jag ser dina bilder så minns jag hur förvånade vi också blev över hur mycket berg det fanns i de norra delarna. Alperna täcker stor del av Italien känns det som.