En poäng uppe i Överum

Nykomlingarna Överum och Mönsterås delade på poängen.

En poäng på Bruksvallen
Säg Bruksvallen i Överum och även den mest luttrade fotbollsspelare eller tränare får en lätt obehagskänsla, rent av magknip. Många lag har åkt 30 mil tur och retur bara för att få åka därifrån poänglösa. Serieledarna Blomstermåla fick erfara det i våras. Mot den bakgrunden har den poäng som Mönsterås knep igår ett visst värde. Särskilt då laget just nu inte är i form. Nu kan man i och för sig knappast ange Bruksvallen som huvudorsak till att det bara, och med viss nöd, blev en poäng mot bottenlaget Överum. Mönsterås hittar just nu inte det spel som gav alla segrar i våras. Överum hade dessutom många spelare till förfogande igen och mönstrade en stark uppställning. Planen ligger förövrigt inte på en vall utan i en gryta.

Chanser åt båda håll
Mönsterås började annars piggt och kom fram bra, men avsluten var för svaga. Och det tog inte länge förrän Överum visade att man hade pigga ben och hjärtat på rätta stället ikväll. Hemmalaget kontrade farligt och GIF hade svårt att hindra motståndarna från att komma till avslut i straffområdets närhet. Det var lobbar, skott och nickar alldeles för nära vår målvakt.

Mönsterås tar ledningen
Men det blev Mönsterås som skulle få utdelning först. I den 41:e minuten kom den pigge Tobias Jonsson på vänsterkanten, utmanade och fick till ett inspel i straffområdet som Martin Lindqvist fint vinklade in i nät. Målet visar på vikten av att våga utmana på kanterna. Man kanske misslyckas 9 gånger av 10, men när man lyckas och får in bollen i straffområdet så kan det skapas chanser och bli mål. Och i normala fall ska det inte vara så riskabelt att förlora boll långt nere på motståndarnas planhalva.

Bara någon minut senare var Överum ytterst nära att kvittera när man kom i friläge i djupet, men Stenfelt avstyrde i sista stund.

Ju längre halvleken fortgick ju mer fysiskt blev också spelet och domaren hade svårt att upprätthålla en jämn nivå, vilket skapade en del irritationer.

Kvitterat
Inför andra halvlek gjorde Mönsterås en del positionsförändringar och byten, vilket man förövrigt gjorde även under pågående match, men det där lyftet kom inte. GIF började annars piggt även i andra halvlek, men det kom av sig ganska omgående då Överum tog sig fram med energi. Det dröjde bara 9 minuter innan hemmalaget kunde kvittera. Och kvitteringen bottnade helt i Överums heta vilja. Man vann en närkamp i en situation som GIF egentligen höll på att få kontroll över, fick till ett inlägg som Joel Gullquist mötte med pannan - löst men välplacerat.

Överum tar ledningen
Målet gav Överum än mer energi och ett bottenlag som får vittring på seger är livsfarligt. Plötsligt fylls tankarna med det självförtroende man tidigare saknat och alla spelare lyfter sig. Nu följde en period där Överum skapade tryck och i den 63:e minuten tog man sig ånyo fram på en kant och fick in bollen i straffområdet där Joel Gullqvist ännu en gång allt för ostörd kunde få in bollen i nät, men denna gång med foten.

Kvitterat för Mönsterås
Mönsterås gick ner på trebackslinje och lyckades skapa några bra chanser. I sviterna efter en hörna hamnade bollen hos Martin Nilsson som fick på ett ganska löst skott där bollen ändå på något konstigt sätt rullade förbi alla spelare och letade sig in i nät. Målvakten måste ha varit skymd.

Båda lagen gick för seger
Med 2-2 och kvarten kvar gick nu båda lagen för seger. Och det var väl matchens höjdpunkt. Just detta att inget lag fegspelade eller var nöjda med en poäng. Så länge man vill vinna så finns det hopp för fotbollen.

Med bara några minuter kvar av matchen fick Mönsterås straff. Men Martin Nilsson, som jag annars aldrig har sett missa en straff, slog den i perfekt räddningshöjd för Överums målvakt Martin Rohlin som kunde kasta sig och få bort bollen. Men det där är ju symptomatiskt för lag som inte är i form – straffar missas, avslut hamnar i motståndarmålvaktens famn och istället för att vinna närkamper förlorar man dem eller får frispark emot. De där små marginalerna har man plötsligt inte med sig. En mikrodels sekund för sent. En tanke för mycket istället för flow och intuition. Inget av lagen verkade nöjda med delad poäng, och det ska man förstås inte vara. Spelare och tränare skall alltid vilja vinna. Men om man nu inte har hittat formen så är en poäng borta mot Överum ändå något.

Tredje säsongen i rad
Jag kan för lite om fotboll för att kunna analysera varför det känns svajigt för Mönsterås just nu. Tycker ändå man gjorde rätt igår som gav andra och yngre spelare en chans vid byten. De är ofta hungriga och helt orädda. De som ska försöka snacka igång laget gjorde också sitt jobb. Hur som helst har sommaruppehållet inte varit till Mönsterås fördel. Och det är faktiskt tredje året i rad som det ser ut på det sättet med sega starter av höstsäsongen. Därmed tycker jag man kan se ett mönster som man får försöka fundera igenom inför säsongen 2014.

Ser man det på längre sikt så kan det vara nyttigt för laget att få erfarenhet av hur man tar sig ur en svacka och tacklar det psykologiskt. Och plötsligt ser ju det kommande täta matchschemat inte så farligt ut. Jag kan nämligen inte se någon annan väg ur svackan än genom att spela matcher.

Tog en korv med mos på utmärkta 35:ans grill i Överum före match. En bonde hade tänkt samma tanke.

Charmig gammal PV med takräcke.

Vägen ner till fotbollsplanen var mycket brantare än vad detta foto ger sken av. Det orsakade mig vissa bekymmer efter matchen när jag skulle ta mig upp till parkeringen - andnöd och mjölksyra i benen. Och nog är backen symbolisk. Gästande lag har en lätt väg ner till Bruksvallen, men vägen tillbaka kan bli desto jobbigare.