Sjukrapport

Man ska tiga och lida

Jag är fullt medveten om att mina sjukrapporter här på bloggen strider mot den gängse svenska seden som säger att man skall tiga och bära sitt lidande med tålamod. Man ska inte gnälla. Precis som om det skulle vittna om en högstående moralisk kvalitet. Den seden har ställt till med mycket elände och säkert också hindrat en och annan att få hjälp. Men jag är öppen med allt.

Det finns inget gott alls i sjukdomar. Vissa försöker se en djupare mening och tror att sjukdomar skall göra människan mer ödmjuk eller vad man nu vill finna för krystade meningar i allt som sker. Men sjukdom gör ingen människa ödmjuk. Möjligtvis uppgiven och självupptagen.

Allt tyder på mykoplasma

Nå, efter en vecka med lunginflammation så är det lite bättre, med betoning på lite, men jag har aldrig haft en sjukdom som är så seg. Sjukvården har inte heller någon större förståelse för att jag har i det närmaste fobi för läkarundersökningar etc. De borde inse att de ändå är skyldiga att hjälpa mig, även om jag sätter gränserna. Det är min kropp. Men vården är väl vana att få göra som de vill i alla lägen. Därför är jag alltid väl påläst och jag är relativt säker på att lunginflammationen beror på mykoplasma. Alla kända fakta tyder på det.

Först blev dottern sjuk med långdragen seg hosta. Sedan blev jag sjuk, först med lång rethosta och sedan med lite slem och snuva. Därefter lunginflammation med låg sänka och inte särskilt hög feber. Låg sänka är typiskt vid mykoplasma. Sedan blev frugan sjuk med hosta och heshet, men med låg sänka. Både hesheten och den låga sänkan kan tyda på mykoplasma. Dessutom har jag hört att mykoplasma går i exempelvis Ruda nu.

Nu får jag ingen mer medicin

Vårdcentralen gav mig antibiotika, men ville inte förnya kuren nu när det tar slut i morgon. Visst ska man vara restriktiv med antibiotika, men i det här fallet hade det varit högst befogat. Om det är mykoplasma så vittnar folk om att det kan ta flera månader att bli frisk om det ska läka ut naturligt. Så vad hade en veckas antibiotikakur gjort för skada? Ingen alls med tanke på hur mycket antibiotika som skrivs ut i onödan för mindre krämpor. Här snackar vi trots allt lunginflammation.

Ska hjälpa utifrån patientens gränsdragningar

Och skulle det vara viruslunginflammation så hade en förlängd kur ändå varit bra i förebyggande syfte då man alltid är extra mottaglig för bakteriell infektion efter en virusinfektion. Tycker de kunde ha kollat om det är mykoplasma när jag var där första gången. Nu vägrar de ge mig mer medicin och börjar istället re om andra undersökningar, helt utan respekt för min undersökningsfobi. Men det behövs inga andra undersökningar. Det hade räckt med medicin och vila. Även om jag inte vill göra lungröntgen så är de skyldiga att hjälpa mig utifrån de förutsättningar jag ger. Men svensk sjukvård har så oerhört svårt att förstå att de ska hjälpa utifrån patientens gränsdragningar, även om läkaren i sin professionalitet vill göra mer.

Så vad ni än gör – undvik lunginflammation. Särskilt om du har undersökningsskräck, vilket är helt likvärdigt med tandläkarskräck. Jag har nu skrivit till vårdcentralen och begärt förlängd kur, trots att jag fick nej vid första försöket. Annars återstår bara att lita på kroppens egen läkande kraft och Gud. Svensk läkarvård går på knäna och har ingen flexibilitet.

Hur mår jag då? Tja, jag kan vara uppe fem minuter innan jag får hemskt håll, blir kallsvettig och får feber.  De första dagarna fick jag andnöd när jag rörde mig, nu är det "bara" lite tungandat. Så länge jag sitter känns det hyfsat och då har jag ingen feber att tala om. Eftersom den värsta andnöden vid rörelse är borta, så antar jag att det är lite bättre. Så mycket slem har jag inte heller, och det slem jag har är tunt (också typiskt för mykoplasma). Men visst knastrar det ibland, både vid struphuvudet och i luftrören, men det är inte det där färgade sega slemmet.