Visar inlägg med etikett sjuk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sjuk. Visa alla inlägg

18 december 2013

Sjukrapport


Man ska tiga och lida
Jag är fullt medveten om att mina sjukrapporter här på bloggen strider mot den gängse svenska seden som säger att man skall tiga och bära sitt lidande med tålamod. Man ska inte gnälla. Precis som om det skulle vittna om en högstående moralisk kvalitet. Den seden har ställt till med mycket elände och säkert också hindrat en och annan att få hjälp. Men jag är öppen med allt.

Det finns inget gott alls i sjukdomar. Vissa försöker se en djupare mening och tror att sjukdomar skall göra människan mer ödmjuk eller vad man nu vill finna för krystade meningar i allt som sker. Men sjukdom gör ingen människa ödmjuk. Möjligtvis uppgiven och självupptagen.

Allt tyder på mykoplasma
Nå, efter en vecka med lunginflammation så är det lite bättre, med betoning på lite, men jag har aldrig haft en sjukdom som är så seg. Sjukvården har inte heller någon större förståelse för att jag har i det närmaste fobi för läkarundersökningar etc. De borde inse att de ändå är skyldiga att hjälpa mig, även om jag sätter gränserna. Det är min kropp. Men vården är väl vana att få göra som de vill i alla lägen. Därför är jag alltid väl påläst och jag är relativt säker på att lunginflammationen beror på mykoplasma. Alla kända fakta tyder på det.

Först blev dottern sjuk med långdragen seg hosta. Sedan blev jag sjuk, först med lång rethosta och sedan med lite slem och snuva. Därefter lunginflammation med låg sänka och inte särskilt hög feber. Låg sänka är typiskt vid mykoplasma. Sedan blev frugan sjuk med hosta och heshet, men med låg sänka. Både hesheten och den låga sänkan kan tyda på mykoplasma. Dessutom har jag hört att mykoplasma går i exempelvis Ruda nu.

Nu får jag ingen mer medicin
Vårdcentralen gav mig antibiotika, men ville inte förnya kuren nu när det tar slut i morgon. Visst ska man vara restriktiv med antibiotika, men i det här fallet hade det varit högst befogat. Om det är mykoplasma så vittnar folk om att det kan ta flera månader att bli frisk om det ska läka ut naturligt. Så vad hade en veckas antibiotikakur gjort för skada? Ingen alls med tanke på hur mycket antibiotika som skrivs ut i onödan för mindre krämpor. Här snackar vi trots allt lunginflammation.

Ska hjälpa utifrån patientens gränsdragningar
Och skulle det vara viruslunginflammation så hade en förlängd kur ändå varit bra i förebyggande syfte då man alltid är extra mottaglig för bakteriell infektion efter en virusinfektion. Tycker de kunde ha kollat om det är mykoplasma när jag var där första gången. Nu vägrar de ge mig mer medicin och börjar istället re om andra undersökningar, helt utan respekt för min undersökningsfobi. Men det behövs inga andra undersökningar. Det hade räckt med medicin och vila. Även om jag inte vill göra lungröntgen så är de skyldiga att hjälpa mig utifrån de förutsättningar jag ger. Men svensk sjukvård har så oerhört svårt att förstå att de ska hjälpa utifrån patientens gränsdragningar, även om läkaren i sin professionalitet vill göra mer.

Så vad ni än gör – undvik lunginflammation. Särskilt om du har undersökningsskräck, vilket är helt likvärdigt med tandläkarskräck. Jag har nu skrivit till vårdcentralen och begärt förlängd kur, trots att jag fick nej vid första försöket. Annars återstår bara att lita på kroppens egen läkande kraft och Gud. Svensk läkarvård går på knäna och har ingen flexibilitet.

Hur mår jag då? Tja, jag kan vara uppe fem minuter innan jag får hemskt håll, blir kallsvettig och får feber.  De första dagarna fick jag andnöd när jag rörde mig, nu är det "bara" lite tungandat. Så länge jag sitter känns det hyfsat och då har jag ingen feber att tala om. Eftersom den värsta andnöden vid rörelse är borta, så antar jag att det är lite bättre. Så mycket slem har jag inte heller, och det slem jag har är tunt (också typiskt för mykoplasma). Men visst knastrar det ibland, både vid struphuvudet och i luftrören, men det är inte det där färgade sega slemmet.

4 oktober 2013

Hemmadag


Är för första gången i mitt liv hemma för något annat än förkylning eller influensa. Tredje dan idag. Hade haft ensidig huvudvärk ett par veckor och bestämde mig för att ta det säkra och försöka bli av med skiten. 

Misstänker att det finns en koppling till att jag ägnade en dag åt att lyfta tunga kartonger på jobbet vid tidpunkten för huvudvärkens begynnelse. Har ju annars stillasittande jobb och att då plötsligt lyfta tunga kartonger ner för en trappa gjorde att nacke och rygg hamnade i olag, och troligen har det gett upphov till spänningarna i huvudet. Det är förmodligen också en inflammation av något slag. Har därför försökt kombinera vila med promenader. Men jag hinner bara gå hundra meter så är ryggen helt låst med fruktansvärd värk. Nå, jag ger mig inte. Igår kväll skedde en plötslig förbättring. Jag satt och bad till Gud att han skulle bota mig. Ja, jag är ju troende så det faller sig naturligt. Då kände jag plötsligt en stor smärta i gränslandet mellan rygg och nacke precis som om någon tog tag och knoxade till. Sedan släppte huvudvärken och idag är det bästa dan på länge. 

Försöker ta mig ut och röra mig. Har fått för mig att rörelse, om än smärtsam, kan gynna ett tillfrisknande på längre sikt. Sitter inte så mycket framför datorn nu alltså, men försöker skriva lite varje dag.

Något som lyfter mig är Prefab Sprouts nya skiva Crimson/Red. Har ju väntat några år på nyskrivet material. Finns få som kan göra så självklara och geniala poplåtar som Paddy McAloon. På nya skivan har han hittat harmonierna igen. Egentligen lite för välproducerat för min smak, men det här är så genommusikaliskt. Fenomenalt.



Vildvinet växer vackert vid gamla Mölstadhemmet.

Gamla vattentornets yttre genomgår vissa förändringar. Den historiska kopplingen med briggen Maria ska ersättas av något modernistiskt www.monsteras.se om jag minns rätt.