En frihetens dag!

En bra dag. En frihetlig dag. Känslan av att ha kommit ut ur ett fängelse. Jag vapenvägrade i min ungdom och vet hur det känns. Idag handlade det om en mental frihet.

Socialen i Mönsterås har nu lagt ned sin utredning. Vi är inte misstänkta för någonting, och redan tidigare är vi ju juridiskt friade. Det är förstås en lättnad för oss, och vi kan nu helt fokusera på att vårt barn ska få må bra. Leva och inte bara överleva.

Efter att tidigare ha kritiserat socialen för sitt agerande första veckan, får vi ändå säga att utredningen därefter sköttes formellt korrekt.

Det som trots allt gav utredningen en tråkig nyans är ett par av skolans svar till socialen. Skolan skrev bland annat att vi aldrig har deltagit i föräldramöten. Det är inte sant. Vi deltog på föräldramöten en bra bit in på lågstadiet. Att vi numera slutat gå beror på att vi inte fick ut särskilt mycket av dem och vår tid är värdefull. Föräldramöten är inte obligatoriska, så det var förstås helt irrelevant från skolans sida att nämna det. Man är inte en sämre förälder för att man inte går på föräldramöten. En riktigt låg kommentar. Utvecklingssamtalen har vi förstås alltid deltagit i.

Skolan tar också upp att jag vaktade skolan ett par veckor efter hämtningen. Precis som om det var något konstigt. För att ge vårt barn trygghet skulle jag göra om samma sak vilken dag som helst i veckan. Är stolt över det beslutet och att vi hade styrka nog att både organisera den, samt stå emot påtryckningar att avsluta den.

Skolan har också mage att tala om att pappan skrivit öppet om skolan på sin blogg och att föräldrar reagerat på det. Ja, än sen? Ett gravt övertramp från skolan och ett tarvligt försök att tysta mig. Kritiken borde riktas mot de föräldrar som inte har koll på vad deras barn läser på Internet. Jag kan lova att jag kommer att fortsätta skriva öppet om skolfrågor i allmänhet och vårt barns skola i synnerhet. Särskilt om det skulle bli nya kränkningar. Vi kommer att lämna in en formell anmälan mot skolan för att man tog upp denna aspekt i sitt svar. När skolan börjar peta i yttrandefriheten måste man markera tydligt. Givetvis är det beklagligt att skolans svar skadat vårt förtroende för skolan - igen.

En person undrade om vi någonsin kommer att kunna förlåta skolan. Vi har gjort vårt bästa för att bygga upp förtroendet igen, men skolan lyckas alltid göra något som gör att det rasar ner i botten.

Men som helhet har dagen varit väldigt bra. Nu går vi vidare mot ett gott år. Vi har några familjeprojekt och några individuella projekt.

Låt mig nu få tacka alla som gett oss stöd under de jobbiga veckor som varit. Vi kommer att tacka många personligen, men vill även på detta sätt visa vår tacksamhet. Så många har uttryckt stöd, så många har skrivit, gett blommor, en vinflaska eller bara funnits där. Vi kan inte nog uttrycka hur mycket det har betytt för oss. Tack!