2 mars 2015

Fastetid

Natten mellan fredag och lördag blev inte den bästa. Vaknade mitt i natten av värk i blindtarmsområdet. Smärtan gjorde att jag fick gå fram och tillbaka i hallen för att stå ut. Jag befarade blindtarmsinflammation, men smärtan hade en dimension av konstiga ilningar från njuren ner mot ljumsken. Kände också viss ömhet vid njuren på ryggsidan. Började ana att det var njursten. Smärtans intensitet fick mig också att tro det.

Tänkte att jag i värsta fall skulle köra in till akuten och be om en smärtlindrande spruta, men plötsligt efter ett par timmar släppte värken. Eftersom jag har erfarenhet av svår tandvärk har jag hyfsat hög smärttröskel, men det här var inget jag önskar tillbaka, även om jag haft lite ilningar och en underlig känsla så sent som idag. Ja, ja. Har inget intresse av att ligga på en brits och spränga bort njurstenar. Det får väl bli som det blir. Om Jesus vill så kan han göra mig frisk. När jag läser Bibeln så ser jag att han alltid ville det. 

Har fått en släng av en förkylning också som inte bryter ut, utan bara känns som sandpapper i halsen. Ingen feber, men ändå matt. Konstig känsla.

Egentligen meningslöst att skriva om sjukdomar. Bättre att fokusera på annat så att man inte tänker på dem. Saknar sommaren då jag tycker det florerar mindre skit.


Så, det är väl bara att köra på. Så länge man inte riskerar att smitta någon så tar jag mig till jobbet. Det pågår alltid en mental kamp om vad som ska få dominera i tankevärlden. Om jag lyckas komma in i läsande eller skrivande så kan jag i kombination med en Ibumetin glömma smärtan för ett tag.

I fastan. Betyder den något för människor längre. För mig? Prövningar, frestelser och kämpande tro. Bön och fasta. Andlig klarsyn. 

Inga kommentarer: