31 januari 2016

En hemlig agenda...

Det brukar ibland sägas om politiker att de har en hemlig agenda. Nu ska man ju inte slå an en allt för konspiratorisk ton. I normala fall ska man förstås ha belägg för det man påstår. Men ibland kan det vara roligt att försöka förutse vad som komma skall, även om det bara är spekulationer.

I Mönsterås har nu Centerpartiet börjat förbereda sig för nästa val 2018. Första året efter ett val brukar det inte hända så mycket, men sedan börjar man planera in satsningar så att det ska bli färdigt i hyfsat god tid före valet. Så nu planeras det för cykelväg Mönsterås-Timmernabben, familjecentral och fritidsgård för ungdomarna. Låt vara att barnen får nöja sig med en gammal skola från sekelskiftet 1900 i en livsfarlig korsning på radonrika Kuggås. Hur denna lösning kunde framställas som en seger för ungdomarna är för mig en gåta.

På sikt misstänker jag att kommunen vill följande. Stäm av om 10 år och se om jag har rätt.

1. Jag anar ett visst förfall av Mönsterås äldsta hus, det kulturminnesförklarade Modéerska huset utmed Storgatan vid norra torget. Huset kallas i historiska handlingar för nybyggt 1725. Kommunen verkar inte vilja sköta om det. En gissning är att man på något sätt försöker göra sig av med huset.

Håll koll på vad som händer med Mönsterås äldsta hus, det Modéerska.
2. Den dagen bussarna inte behöver lokstallarna i hamnen så rivs de unika gamla lokstallarna. Misstänker att kommunen gärna vill ha den marken för villor. Samma öde riskerar det gamla stationshuset att gå till mötes. Vi ser idag en helt ny rivningsvåg i både Oskarshamn och Kalmar. 60-talets rivningshysteri har börjat falla i glömska. En ny generation helt präglad av ekonomi och nyttotänkande har tagit över, och i ekonomiskt svajiga tider är det lätt att köra över kulturhistoriska värden. 

Vi har delvis sett denna nya trend i Mönsterås när man rev godsmagasinet i hamnen och mekaniska verkstaden på Kuggås – två kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nu blev det ju inte riktigt som kommunen hade tänkt sig - plåtlådan i hamnen används vad jag har hört inte i tillräckligt hög grad, och tomterna på Kuggås är en sandöken.

På sikt tror jag också att gamla tändsticksfabriken ligger illa till. Även där skulle man säkert föredra villor. Därmed skulle då allt som påminner om Kuggås industriella historia vara utplånat. Syftet är förstås att göra om hela detta område till snyggt bostadskvarter.

Som sagt. Stäm av om tio år.

Mönsterås järnvägsstation om kring 1904-1907. I bakgrunden lokstallarna.
Jag har faktiskt själv en hemlig agenda, och eftersom den är hemlig tänker jag inte skriva om den. Den handlar om mig själv, om mitt hem, om hur jag ska agera gentemot vissa människor, om trädgården, om arbete. 

2 kommentarer:

Susanne Berggren sa...

Jag håller med dig. De bara river och tänker inte på vilka värdefulla gamla byggnader betyder för alla som är intresserade av sin historia. Jag själv älskar äldre bebyggelse för att de har en historia att berätta och ingen byggnad är den andra lik.

Unknown sa...

Folk blundar för vår byggnadshistoria. Istället för att riva kan man alltid utveckla det och göra sådana byggnader tillgängliga för allmänheten.

Tändsticksfabriken eller lokstallarna skulle funka perfekt till att bygga om till ungdomsarena och det senare till någon fin form av kulturlokal med musik, teater, utställningar och café etc.

Problemet jag märkt att man tyvärr är ensam inom politiken med att se en hållbar utveckling med sikte på framtiden utan att plocka fram grävskopan för att riva det som skulle funka jätte bra efter lite omtanke.