13 januari 2016

Skvalleraporna

”Det jag har lärt mig under mina år i Mönsterås är att man inte kan lita på en enda jävel. Är det inte skvaller och skitsnack och halvlögner och skitlögner så är det genuin illvilja”.

Så sa mannen jag samtalade med och jag tror jag minns honom ordagrant. Nu är det förstås bara ena sidan av verkligheten, men i den delen han uttalade sig så är det svårt att inte ge honom rätt. Tyvärr. Han mådde inte särskilt bra. Jag förstår honom. Det är lätt att brytas ner även om det är skvalleraporna som förmodligen har de största problemen. De liksom pyr av skadeglädje, avoghet och hämndbegär. Njuter av att sticka den där kniven i ryggen.
Det är sällan särskilt många som står kvar när livet går in i mörka faser. Endast de som gick med när man går ut i ljuset på andra sidan är värda vänskapen. Det där ska man vara noga med. Folk får gärna tycka att man är asocial eller en dålig människa. Det är ett lågt pris att betala. Det finns ytterst få människor som jag litar på - min fru, tre barn- och ungdomsdomsvänner och någon enstaka jag lärt känna som vuxen.

Många är oerhört snabba med att dra sina slutsatser, med nästan övernaturlig precision vet de allt om allt och alla, trots att de inte vet ett skit eller bara har sett en ytterst liten del av helheten.

Hur ska man då förhålla sig till det? Det svaret som jag redan har antytt är att man väljer sina vänner med stor omsorg. Umgås bara med dem som vill dig genuint väl. Man ska inte ha dåligt samvete om man väljer bort visst socialt umgänge för att skydda sig själv. Det stoppar inte skitsnacket, men det hjälper en att i alla lägen hålla huvudet högt. Hamna aldrig i det läget att du känner pressen att bevisa din oskuld. Du har inte en jävla skyldighet att bevisa någonting och oftast kan man inte heller det. Och förresten är det din ensak hur ofta du städar, handlar, går på bolaget, har det med din fru/man, hur dina ungar sköter sig, om du har skulder, om du har arbete eller inte eller vad det nu kan vara. Man måste lära sig integritet i praktiken.
Jag skriver alltså utifrån erfarenhet. Jag vet till och med att människor har ställt sig för att titta in genom våra fönster bara för att se vad vi gör eller inte gör. Och häromveckan var det någon som kastade en halv baguett mot vår dörr. Mönsterås när det är som sämst.


Inga kommentarer: