Svensk politik präglas av en sällan skådad pragmatism och principlöshet.
Det har till och med gått så långt att pragmatismen hyllas, medan principfasta
politiker hånas. Smidiga politiker utan ideologisk förankring är det som gäller.
De är ju så lätta att samarbeta med. Och så anpassar de hela tiden politisk
praxis efter konjunkturer och vart vindarna blåser. Ideologiskt starka
politiker som vill något, såsom Håkan Juholt och Gunnar Hökmark, förpassas ut i
marginalerna fortare än kvickt. Antingen så att de känner sig manade att lämna
politiken helt som Juholt, eller på säkert avstånd i EU-parlamentet som
Hökmark.
Det är denna ryggradslösa pragmatism som gör att Centerpartiet
i Mönsterås kan säga saker som ”vi river den där vackra 1800-talsstenmuren i
Oknebäck därför att det är viktigare att folk får bygga villor där”. Någonstans
där bakom finns förstås en tanke om samhällsnytta, samma ideologi som ledde
fram till 50- och 60-talens rivningshysteri. Men nu förpackas den i ett annat
omslagspapper.
Stenmur på Öland, som ingen skulle komma på tanken att ta bort. Av någon anledning värderas en stenmur vid Oknebäck lägre. |
2 kommentarer:
Hej Johnny
Först vill jag hålla med dig om stenmurar, förutom att de är intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv är de även intressanta i ett estetiskt och naturvärdemässigt perspektiv, och jag kan lugna dig med att det inte är stenmuren på bilden som planeras att tas bort, det är stödmuren som anas till höger om vägen som berörs.
Syftet är att kunna anlägga en säker gång- och cykelbana till det nya planerade området, samt att bredda den befintliga gatan något så att bilar kan mötas. Infart till det nya området planeras där det redan finns en öppning i stenmurar. // Henrik E
Tack för kommentar. Det uppskattas, även om vi inte är eniga om hur området bör se ut.
Skicka en kommentar