7 november 2016

Den svåraste kampen...

Alla föräldrar till barn med asperger eller annan form av autism vet att den svåraste kampen inte är med sitt barn, utan med en oförstående, okunnig och fördomsfull omgivning, samt oftast direkt katastrofala myndigheter. Dessa barn kan emellanåt bete sig på ett sätt som avviker från omgivningens krav på hur man ska uppföra sig. Därför kan föräldrar till autistiska barn få höra att barnen är bortskämda och ouppfostrade. Eller så får föräldrarna veta att det är dem det är fel på när barnen skriker, slåss och slår i väggar och dörrar, eller på annat sätt agerar utåt i för dem stressande och energikrävande situationer.

Vad ska man då göra som förälder? Svar: Ingenting. Man har fullt upp med sitt barn, fullt upp med att försöka förstå, förebygga och hantera situationer som ständigt uppkommer av orsaker som för gemene man är småsaker. Man ska aldrig skämmas för hur ens barn beter sig när det bottnar i en diagnos. Man ska heller aldrig skämmas för att man emellanåt också misslyckas som förälder. Man lever delvis i olika universa. Det finns dom som säkert skulle vilja att vi satt i ett ödehus ute på landet som medeltida spetälska, men man ska aldrig ge vika för socialt tryck. Det tar sin tid att nå dit, men när man väl gjort det infinner sig ett förunderligt lugn. Kom ihåg det nästa gång du blänger på mig som förälder. Jag har sedan länge slutat bry mig.

Många av de här barnen ligger långt över genomsnittet för intelligens och är ofta överbegåvade på vissa områden. Man kan ju fråga sig när samhället ska lära sig att ta tillvara på den kompetensen.

Inga kommentarer: