Läser man skriften så ser man att dessa laster knappast
kvalificerar sig till dödssynderna. Om de ens kan kallas synder. Skulle väl
möjligtvis vara cigaretter då som uppenbarligen är skadligt för den kropp som Gud
trots allt har gett oss. Men snus…nja, spelar liksom ingen roll. Och alkohol är
ok i mindre doser. Tror inte Jesu första under hade varit att förvandla vatten
till vin om vin hade varit en synd. Inte heller hade väl Paulus då gett sin
medarbetare rådet att sluta dricka bara vatten, utan istället ta sig lite vin
för sin mage och sina krämpor. Vinet hade sin plats vid livets högtider och i
medicinskt bruk. Givetvis också i nattvarden.
Så frågan är varför dessa tre seglade upp som huvudkandidater
(möjligen i hård konkurrens med bio) i somliga kyrkor. Hur kunde denna
grandiosa ytlighet få dominera fältet när mänsklighetens största problem –
synden – skulle avhandlas? Givetvis hade man sett hur missbruk av alkohol kunde förstöra och bryta ner människor och familjer, men man angrep ju även det måttliga bruket. Nu handlar det ju om den mänskliga naturen, men jag
menar, om man nu ville ge exempel på olika uttryck för synden som man skulle
akta sig för, så kunde man väl i alla fall ha lämnat flugvikt och nämnt några
i tungviktsklassen som skvaller, mord, våld, äktenskapsbrott, frosseri, högmod,
oförsonlighet eller teologisk enkelspårighet. Men då hade man kanske själv
hamnat i syndanöd.
Jo, men det där är ju historia, menar kanske en del nu. Ja,
men jag vet att det ännu finns en oerhörd fixering vid just snus, cigaretter
och alkohol. Det är inte sunt och riktar fokus bort från det som borde vara
kyrkans ärende – Jesus och det nya livet.
I det nya livet som kristen spelar det liksom ingen större
roll om du tar dig en snus eller ett glas vin ibland. Det handlar om helt andra
saker. Under min Växjöperiod träffade jag en svartrock på landet som var mycket
barmhärtig och insiktsfull. Han sa ungefär som så att ”här fäster vi oss inte
så mycket vid det yttre som om människor röker eller tar sig lite vin ibland.
När någon möter Jesus så är det så mycket annat som vi får börja med –
bitterhet, jobbiga minnen, relationsproblem, känslor av förkastelse. Att få
människor att tro Ordet när det inte känns så. Att tro sig vara förlåten när
känslorna inte hänger med.”
Han hade det jag brukar kalla andlig klarsyn. Det handlade
om att bygga förtroende för Jesus, ytterst sett om en relation.
Det är därför jag hakar upp mig på anti-snusivrarna.
Istället för att primärt få människor att sluta snusa, så borde ni hjälpa
människor att vandra med Herren varje dag. Om den kristne sedan tackar Gud för
sitt snus, sin mat eller sitt vin så är det en sak mellan honom och hans Herre.
Det är sådant som får sägas ingå i den kristnes frihet i sin vandring som
lärjunge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar