Torka

Ett par veckors total skrivtorka ska nu brytas. Min nya deckare ska ta några stora kliv framåt. Det går inte att bara sitta och vänta på inspiration, även om jag lurar mig att tro det varje gång. Nej, det är bara att tvinga sig att skriva även om det blir skräp. Man får ändå så ändra allt efteråt. Huvudsaken är att historien går framåt. Att skriva motvilligt är alltid bättre än att inte skriva alls.

Hur som helst ska det bli skönt med lite semester snart. Behöver få nya intryck på olika plan. Nu när det är valår är det så frestande att ge sig in i olika debatter. Jag har inga som helst problem att göra slarvsylta av SD-högern – har man ett historiskt perspektiv är det tämligen enkelt - men är det värt priset? Några måste stå upp mot de fascistiska krafterna förstås. Jag gör det på bloggen, men kan inte skriva på alla forum. Människor som anslutit sig till de här idéerna är dessutom ofta så låsta i sina tankegångar att vanliga argument och fakta inte biter. Det är på sitt sätt skrämmande, men förvånande? Inte alls. Det kallas för sektbeteende. Skriver man så utmanar man numera nästan en fjärdedel av svenska folket, men det är jag inte rädd för. En tiondel eller en fjärdedel som röstar fascistiskt. Jag anpassar mig inte efter det. Har aldrig eftersträvat några populistiska poänger i det jag gör. Tvärtom. Jag står ytterst stadigt och sträcker aldrig upp fingret i luften för att se varthän det blåser. Jag har många fel och brister, men den dagen jag börjar följa vindarna är det definitivt ute med mig.

Jag sover för lite. Ungefär 5-6 timmar per dygn. Behöver mer sömn men kan inte sova längre. När hemmajobbet är klart ser jag på fotboll eller skriver till framåt tolv-ett på natten. Sen upp tidigt nästa dag. Men jag super inte, röker inte och knarkar inte. Det är en gåva mer än en förtjänst. Fast idag kanske jag ska ta ett par kalla öl till fotbollen. Bara för att jag kan och vill. Alla njutningar har ett pris och en risk.

Mina två tidigare deckare har sålt som smör trots att de mest är ett nöje (eller ett gissel) för dom som bor här i Mönsterås. Nu ska jag verkligen anstränga mig för att bli mer smal och tråkig i den tredje som går under arbetsnamnet "Bluesblod". Men det är svårt att skriva tråkigt.

Om någon mot förmodan vill köpa min förra deckare "Den siste mönsteråsaren" så har jag nog 4 ex kvar kvar i någon låda, så helt slutsåld är faktiskt inte upplagan. Min popularitet är på nedgång, ha ha, men kultstatusen går åt motsatt håll. Så passa på! Jag rear ut dom för 120 kr styck! (Ordinarie pris 160 kr). Mejla till joni7229@gmail.com om du vill ha ett ex.

Önskar er en trevlig sommar med den här klassikern från 1990-talet: