13 september 2019

I hamn

Ibland krockar det. En annan förening hade också anordnat ett föredrag i historia den 24 september när jag skulle ha haft mitt om Mönsterås hamn. Så vi flyttade mitt föredrag till 1 oktober. Så nu kan ni först lyssna på min gode vän Peter Danielsson den 24 september (Klubb Kultur) och mig den 1 oktober vid hembygdsgården. Man kan ju aldrig få för mycket av historia.

Möjligen kan jag tycka att historia har blivit mer av yrkesverksamhet än avkoppling just nu. Historia fyller inte längre någon avkopplande funktion. Det har mer blivit något som ska förmedlas. Och det gör jag förstås gärna. Men ska jag koppla av återstår fotboll och släktforskning. Det är totala frizoner på något sätt där jag kan vila ut i hamn.

I övrigt har veckan varit mer eller mindre en mardröm. En föreläsning igår gick visserligen bra, men i övrigt en förskräcklig vecka. Det började med att en närstående fick åka ambulans till sjukhus. Ett par dagar efter blev jag stoppad av polisen som hade råkat se när jag höll i mobilen och körde bil. Ja, jag höll ju inte mobilen mot örat, utan pratade i högtalaren. Men det var visst förbjudet det också. Att jag sedan satt i ett akut samtal med BUP är ingen ursäkt. Kostade mig 1 500 kr. Underbara prioriteringar som polisen gör nu för tiden. Hur har det förresten gått med den utlovade bemannade polisstationen som vi skulle få i maj eller när det nu var? Det har man tydligen inte rott i hamn.

Förresten. Polisen passade på att fråga varför jag tutade så förskräckligt (jag hade nämligen också tutat en ganska lång signal precis tidigare). Ja, sa jag ...."jag tutar alltid på idioter i trafiken, så vill ni ta en till så är han där borta", sa jag och pekade.

Nyvunnet vykort som visar Mönsterås hamn vid 1900-talets början.
Annars så vet jag inte. Sertralin ändrar ju inte på livet, så det är väl tveksamt om den är till någon nytta. Vin och lustgas är nog effektivare. Men jag har en inbyggd spärr som gör att jag bara tar lite vin till helgen och i långa loppet skulle det dessutom inte vara hälsosamt. Och lustgas är ju inte helt enkelt att få tag på annat än när man är med i den skräckfilm som går under namnet tandläkarbesök.

Men nu tar jag kväll. Två eller möjligen tre glas vin att smutta på samtidigt som jag pysslar med något föredrag. Man ska väl inte klaga på det. Veckans låtar så. Två gamla med Morrissey (bästa stalkerlåten) och Talking heads (20 år före sin tid) och så fantastiska Eggstones nya singel. Eggstone släpper ju inte låtar ofta nu för tiden, men vågar man hoppas på att skåningarna kan samla sig till en hel skiva snart. Det är väl 20 år sedan sist. Minst.









Inga kommentarer: