3 september 2019

Mäktig vändning av Mönsterås

Ingen bra bild, men den visar en del av Mönsteråsoffensiven i andra halvlek, och så 4-3 på matchtavlan.

Mönsterås mot Rockneby brukar alltid bli jämna nervdallrande matcher. Ikväll stod mycket på spel. Segrande lag skulle avsevärt stärka sina chanser att ta en av kvalplatserna till division 5. Och det blev en sådan där match man inte lär glömma i första taget. Mönsterås hade det mesta emot sig och fick inget gratis, så ikväll fick man förlita sig enbart på sig själva.

Mönsterås började matchen klart piggast, medan Rockneby genast markerade med sin fysik. Hemmalaget fick alltså några frisparkar med sig i början, men sedan var det slut med hjälp från det hållet.

Mönsterås snabba, rörliga anfallsspel gav utdelning redan efter åtta minuter. En fin boll ut på vänsterkanten, en dribbling av Amed Akyol följt av inspel i straffområdet där Adnan Smajic placerade in bollen i nät. Underbart vackert klapp-klapp-spel och 1-0.

Bara fem minuter senare fick Rockneby en hörna som de utnyttjade på bästa sätt. Bollen ramlade ner på en bred tvåmeterskille som till och med är längre än Hauge. Via hans panna var det reducerat.

Sju minuter senare fick samma kille, som visade sig heta Danijel Lukic, bollen i en fin framspelning i straffområdet och kunde enkelt placera in 2-1 för sitt Rockneby.

Rockneby hade nu jämnat ut spelet och med sin tyngd vägde Mönsteråsarna ibland lite lätt även om de kämpade bra och vann en hel del närkamper genom snabbhet och teknik. Mönsterås hade några bra försök att spela sig igenom och ett par frisparkar i bra läge, men lyckades inte få in någon kvittering i första halvlek.

Mönsterås rivstartade andra halvlek i ett högt tempo och det dröjde inte länge förrän Sabbah Mustafai slet sig loss i straffområdet. Rockneby lyckades dock stoppa honom genom en klockren sko över hans vrist. Ena domaren stod 90 meter bort och den andra 20 meter ifrån. En av dem borde nog ha sett vad som hände. Länge sedan jag såg en så solklar straff.

Mönsterås fortsatte att utmana med sina ultrasnabba spelare Sabbah Mustafai och Amed Akyol. De var strålande ikväll. Ofta med Milad Eliassi som dirigent.

Några minuter senare stack Rockneby upp i ett anfall och fick en straff. Domaren stod bara tre meter ifrån och då är det ju lättare att peka på straffpunkten. Straffen sattes säkert i mål och 3-1 till Rockneby var ett faktum. Det betydde också hattrick av Danijel Lukic.

I det läget brukar jag känna en viss uppgivenhet, men nu skrev jag på Twitter att "Inget är kört än. Mönsterås är snabbare". Jag borde ha skrivit hungrigare också.

Några minuter senare gick Sabbah ännu en gång omkull i straffområdet. Inte lika solklar straff denna gång, men en tackling som kan ha haft en armbåge i sig. Men ikväll fick vi inget gratis.

Domarmotgångarna förefaller ha tänt Mönsterås ännu mer. Bara för något år sedan hade man börjat tjafsa över gränsen, men nu omvandlade man det till energi på planen istället. Sedan vet vi ju alla att Mönsterås aldrig får tjafsa. Vi förväntas sakna känslor.

Mönsterås satte nu igång en ursinnig offensiv som jag sällan sett maken till. Rockneby försvarade sig bra, men kunde till slut inte stå emot. Med 25 minuter kvar av matchen nickade Adnan in reduceringen 2-3.

Matchen fick nu en nerv som gick att ta på. Mönsterås fortsatte att gå framåt i våg efter våg. Bollen gick ut till Tobbe på vänsterkanten. Han kom i ett bra inläggsläge, men misslyckades, får man ärligt säga, fatalt med detta, varvid bollen istället omvandlades till en av de vackraste lobbar som beskådats på IP. Bollens underliga bana avslutades någonstans bortåt högra krysset. Mönsterås hade kommit i fatt. 3-3.

Hemmalaget var inte nöjda med en poäng utan gick för seger. Och med 13 minuter kvar kom så det sanslösa ledningsmålet. 4-3 på nick av Milad Eliassi och en mäktig vändning var ett faktum. 

De sista minuterna var ytterst nervösa och Andreas Hauge tvingades till några klassiska patenterade brytningar. Men Mönsterås stod emot och kunde bärga tre oerhört viktiga poäng.

Nej, det här var ingen mirakelvändning. Man ska inte förminska något till mirakel när det beror på spelarna och tränarna. Bakom vändningen låg ingenting annat än en sjuhelsikes lagmoral och jäkligt bra spel. Det här var en match som sent ska glömmas. En grym kollektiv laginsats där rörligheten inom laget och farten på kanterna var en av de viktiga faktorerna bakom segern.

Givetvis tungt för Rockneby att tappa en ganska klar ledning, men laget är fysiskt och svårt att möta och tillhör ett av de lag i den här serien som troligen skulle klara sig bra i femman.

Kampen om kvalplatserna ser ut att bli en nagelbitare. Om Mönsterås vinner sina återstående matcher har man definitivt chansen. Ikväll visade man att man vill vara med där.

Inga kommentarer: