Så har det inte alltid varit och i begynnelsen hette föreningen rentav Stranda härads hembygdsförening. Ambitionen var tveklöst att täcka hela häradet med sina tre socknar Ålem, Mönsterås och Döderhult. Anledningen var förmodligen att Ålems hembygdsförening, som egentligen hade bildats redan 1918, var vilande 1925 när Ivar Modéer tog initiativ till att bilda Stranda härads hembygdsförening. I Döderhult fanns också en förening – Mellersta Kalmar läns hembygdsförening – bildad 1915, men hur aktiv den var vet jag inte.
Att föreningen verkligen ville täcka hela häradet märks inte minst i årsskriften. Under närmare 20 år får Ålem och Döderhult i princip lika mycket utrymme som Mönsterås, ibland mer. Redan i första årgången 1927 så handlar de två dominerande artiklarna om Fredriksbergs herrgård och Blå jungfrun. Under följande år får vi ta del av artiklar om Ålem under Kalmarkriget, folksägner från Ålem, ortnamn i Döderhults socken, Runnö, ordspråk och talesätt i Döderhult och Ålem, häradets sjöbodar, sjöfolk och skeppsbyggen i Timmernabben, Skytteanska skolan och ätten Rappe. Det är först efter andra världskriget som man börjar fokusera mer specifikt på Mönsteråsbygden.
De andra socknarna återkommer emellertid vissa år. 1957-1958 ägnas hela tidskriften åt Runnö. 1965-1968 finns en lång artikel om lotsplatsen vid Timmernabben, 1974-1975 uppmärksammas votivskeppet St Maria i Ålems kyrka, 1983-1984 redogörs för laga skiftet i Tålebo, Ålems socken och 1997-1998 påminns vi om minneskorset i Nyebo. Därefter har det enbart handlat om Mönsterås socken.
De första decenniernas fokus på hela häradet återspeglar säkert också Ivar Modéers vetenskapliga intresse. Efter hans död genomgick tidskriften en viss förskjutning där artiklarna i regel inte var så långa och vetenskapligt genomarbetade, dock med bevarad hög kvalitet och kanske mer anpassade för en bredare medlemsbas.
Att föreningen verkligen ville täcka hela häradet märks inte minst i årsskriften. Under närmare 20 år får Ålem och Döderhult i princip lika mycket utrymme som Mönsterås, ibland mer. Redan i första årgången 1927 så handlar de två dominerande artiklarna om Fredriksbergs herrgård och Blå jungfrun. Under följande år får vi ta del av artiklar om Ålem under Kalmarkriget, folksägner från Ålem, ortnamn i Döderhults socken, Runnö, ordspråk och talesätt i Döderhult och Ålem, häradets sjöbodar, sjöfolk och skeppsbyggen i Timmernabben, Skytteanska skolan och ätten Rappe. Det är först efter andra världskriget som man börjar fokusera mer specifikt på Mönsteråsbygden.
De andra socknarna återkommer emellertid vissa år. 1957-1958 ägnas hela tidskriften åt Runnö. 1965-1968 finns en lång artikel om lotsplatsen vid Timmernabben, 1974-1975 uppmärksammas votivskeppet St Maria i Ålems kyrka, 1983-1984 redogörs för laga skiftet i Tålebo, Ålems socken och 1997-1998 påminns vi om minneskorset i Nyebo. Därefter har det enbart handlat om Mönsterås socken.
De första decenniernas fokus på hela häradet återspeglar säkert också Ivar Modéers vetenskapliga intresse. Efter hans död genomgick tidskriften en viss förskjutning där artiklarna i regel inte var så långa och vetenskapligt genomarbetade, dock med bevarad hög kvalitet och kanske mer anpassade för en bredare medlemsbas.
 |
| Stranda år 1933 då omslaget pryddes av en bild från Runnö, Döderhults socken. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar