Så har då äntligen den riktiga hösten kommit. När jag var barn sammanföll vinterjackans säsongsstart med Mönsterås marknad. I takt med klimatförändringarna har det förskjutits, men häromdagen var det ändå dags. När de hårda vindarna sliter i träden och regnet slår emot fönstret så känner man att man lever. Och de klara krispiga dagar som följer kan man med fördel göra exkursioner i landskapet för att leta fornlämningar. Men mest av allt kan man bara stanna inne. Med gott samvete. Jag är inte så folklig av mig. Därtill slipper man svettas. Skulle det bli lite småkallt inomhus är det bara att vira in sig i en filt och låta datorn värma upp benen.
Föredragssäsongen är igång i någon mån. Denna veckan var jag två gånger ute på Munken där Oskarshamns folkhögskola har lektioner för sin mönsteråsavdelning. Ibland bjuder de in gästföreläsare. Vecka 46 är det dags igen. När jag var yngre var jag väldigt blyg och än idag undviker jag så långt möjligt mindre sociala sammanhang, men att föreläsa är något helt annat. Då är det jag som har kontroll, om jag nu har förberett mig ordentlig och det ska man förstås alltid göra av respekt för åhörarna.
Jag är oerhört tilltalad av folkhögskolor och folkbildning i alla dess former. Att alltid vara i ett lärande tillstånd och att förmedla det man funnit. Det är en livsstil. Jag gick själv ett år på Gamleby Folkhögskola 1987-1988 och det var ett av mina roligaste år i livet.
Tre nya vykort:
Jakob Hellman är tillbaka efter 31 år. Han sov nästan lika länge som Karolina på Oknö.
Och så EBTG. Jo, Ben Watt är med på låten och sjunger lite och spelar gitarr. Så varför det bara står Tracey vet jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar