Mönsteråsgymnasiets reklam - sovmorgon

Häromdagen satt jag på bussen mellan Mönsterås och Oskarshamn. På skärmen visades reklamfilmer från länets gymnasieskolor. En skola lyfte fram sin internationella profil med möjligheter att få studera utomlands en tid. En annan lyfte fram vissa specifika utbildningar den kunde erbjuda. En annan lyfte fram andra kvalitativa aspekter av utbildningarna.

Men så kom då Mönsteråsgymnasiet som lockade med "Sovmorgon" och "Tid för annat". Som vän av bildning och kvalitetsutbildning satt jag och bara skämdes. Tala om att underskatta ungdomarna. Reklamen är så usel att den utan tvekan kvalifierar sig på min topp tio lista över sämsta reklamen någonsin. Är det så Mönsterås ser på utbildning, så ska man inte förvänta sig någonting annat än utflyttning. Heder åt de andra skolorna som vågade konkurrera med kunskap och vidgade vyer. Nog måste det finnas kvalitet på Mönsteråsgymnasiet. Våga lyfta fram den istället för att larva på om sovmorgon. Sova får man göra på helgerna och när man blir pensionär.

Mönsteråsgymnasiet 1995 och idag

Skolan utan pennor och läroböcker
Mönsteråsgymnasiet invigdes 1995 med stor pompa och ståt (se artiklar nedan). Skolan och dess originella rektor Pim Modig uppmärksammades i hela landet för sin unika IT-profil. Varje elev skulle få tillgång till en egen dator med 250 MB hårddisk och 12 MB interminne, vilket kan jämföras med dagens nivåer med flera hundra GB hårddisk och några tusen MB internminne. Och hela pedagogiken skulle knytas till den nya tekniken, eller tvärtom om man så vill. Problembaserad undersökande inlärning var på modet. Lärare av den gamla berättande sorten skulle bort. Lärarna skulle bli mentorer och eleverna skulle hitta kunskapen på CD-skivor eller på Internet. Mönsteråsgymnasiet var skolan utan pennor och utan läroböcker. 126 elever började i första årskullen och utsattes för ett riskabelt pedagogiskt experiment.

Naivt

Idag kan både teknikvurmen och den nya pedagogiken framstå som naiv. Vi vet idag att studiesvaga elever behöver traditionell undervisning och mycket mer stöd med den problembaserade inlärningen än vad man fick. Och källkritik verkade man inte ha någon utvecklad känsla för. Man underskattade förstås också både läroböckers och bibliotekets roll i lärandet. Det bästa torde vara en kombination av traditionell undervisning och problembaserat sökande och analyserande. Det är också så man bäst förbereder sig för universitetet där man måste klara av att lyssna på föreläsningar, samtidigt som det kräver mycket eget ansvar och eget studerande. Men jag tycker om att man i alla fall försökte ligga i framkant.

Hur långsiktigt tänkte man?
Mönsteråsgymnasiet tillkom i en tid då varje kommun skulle ha allt själv – gymnasium, simhall, idrottshall etc. Frågan är hur långsiktigt man egentligen tänkte. Det dröjde ju inte särskilt många år innan Mönsteråsgymnasiet drabbades både av ekonomiska problem och sviktande elevunderlag. Datorer till varje elev kostade förstås, samtidigt som lockelsen med att få låna en egen dator har minskat med åren, då de flesta har egen dator hemma ändå. Och dessutom tyckte många att det var skönt att komma bort lite från Mönsterås och studera på annan ort. Kanske trodde man att ett eget gymnasium skulle gynna befolkningstillväxten.

Marginella sidospår

I det krisläge som började utvecklas, så skulle skolan förstås ha jobbat med kvalitetsfrågor istället för att nervöst skapa de smala trendinriktningar som kom – alltifrån blues- till handbollsinriktning. Man började tyvärr satsa populistiskt. Men elever ser förstås djupare än egen bärbar dator, blues- och handbollsprogram och allt annat som har andats desperation. Det man ska lyfta fram är förstås det småskaliga och god kvalité, och då menar jag inte i första hand behöriga lärare, som ibland kan vara pedagogiska katastrofer. Med god kvalité menar jag en genomtänkt utbildningsfilosofi med bildning och kunskaper i centrum, inte en satsning på små marginella sidospår.

Isolerade öar
Många har ropat på utökat samarbete med näringslivet, inte minst med Södra. Men tanken med en gymnasieutbildning kan ju inte vara att skapa en gräddfil till Mönsterås bruk. Bättre då att låta eleverna starta egna företag och utveckla sin kreativitet, vilket mig veterligt också har skett. Satsa på kvalitetsutbildningar och utveckla samarbetet med Linnéuniversitetet precis som man gjorde i början med IT-satsningen. Gymnasieskolorna är idag i allt för hög grad isolerade små öar. Och när eleverna senare börjar på universitetet får de en chock. Steget är för stort. Därför borde gymnasieskolorna i mycket högre grad ha kanalerna öppna mot de högre utbildningarna, även om man med Android-programmering häromåret öppnade upp lite åt det hållet.

En ökning

Mönsteråsgymnasiet har fått fler sökande i år än på några år, 92 jämfört med 64 förra året, och det stora tillskottet kommer från Krungårdsskolan. 53% av avgångseleverna i nian har sökt till Mönsterås, vilket ju ändå är en låg siffra.

Utan samhällsprogram undermineras skolans humanistiska grund
Glädjande i årets antagning är i alla fall att samhällsprogrammet har ökat. Ett gymnasium utan samhällsprogram är totalt underminerat och riskerar att förlora hela den humanistiska bildningstraditionen.

Jag bodde i Växjö när Pim Modig var namnet på förstasidorna i Mönsterås. Men jag har ett svagt minne att det med tiden kom att storma lite kring honom. Skulle vara intressant att veta vad som hände och hur det gick sedan. Får väl gräva lite i artikelarkivet vid tillfälle.

Det var många artiklar i lokalpressen när Mönsteråsgymnasiet skulle invigas 1995. Här Barometern/OT.

Bar/OT.

Bar/OT.

Bar/OT.

Bar/OT.

Bar/OT.

DN.

DN.

DN.

Stjärntecken, horoskop, ödestro och opersonliga krafter är kanske inget man förknippar med modern vetenskap. Lustigt val om man betänker att eleverna skall fostras till självständigt kritiskt tänkande medborgare som gör sina egna val.

Mönsteråsgymnasiet och vidskepelsen

Här syns det underliga "monumentet" som visar stjärntecken, idag symboler för vidskepelse. Klicka för större bild.

Mönsteråsgymnasiet skall som alla skolor bygga på vetenskaplig grund. Vetenskapen är förvisso ganska flyktig och nya rön flyttar hela tiden på kunskapsfronten. Men ändå – i demokratisk ordning har vi i Sverige beslutat att vetenskapen och dess metoder utgör normen för vad eleverna skall lära sig.

Mot denna bakgrund framstår det som olyckligt att symbolen för Mönsteråsgymnasiet, väl synlig för alla, är ett "monument" markerad med horoskopets tolv stjärntecken. Stjärntecken och horoskop för knappast tankarna till vetenskap och lärdom, utan snarare till vidskepelse. Låt vara att man för ett antal tusen år sedan betraktade stjärntydning som en vetenskap. Men det vore väl långsökt att tro att Mönsteråsgymnasiet vill påminna om någon slags vetenskapens begynnelse. Jag vet inte hur man har tänkt – om man har tänkt.

Särskilt illa framstår det om man betänker att horoskop förknippas med osjälvständig ödestro där krafter långt bortom människans påverkan styr livet, medan skolan skall fostra eleverna till självständiga kritiska individer som har kontroll över sina egna liv.

Det hade varit betydligt bättre att ha ett monument som vittnar om lärdom, insikt och kunskap utifrån de vetenskapliga kriterier som dagens skola säger sig bygga på.