Skolan utan pennor och läroböcker
Mönsteråsgymnasiet invigdes 1995 med stor pompa och ståt (se artiklar nedan). Skolan
och dess originella rektor Pim Modig uppmärksammades i hela landet för sin
unika IT-profil. Varje elev skulle få tillgång till en egen dator med 250 MB hårddisk
och 12 MB interminne, vilket kan jämföras med dagens nivåer med flera hundra GB
hårddisk och några tusen MB internminne. Och hela pedagogiken skulle knytas
till den nya tekniken, eller tvärtom om man så vill. Problembaserad undersökande inlärning
var på modet. Lärare av den gamla berättande sorten skulle bort. Lärarna skulle
bli mentorer och eleverna skulle hitta kunskapen på CD-skivor eller på
Internet. Mönsteråsgymnasiet var skolan utan pennor och utan läroböcker. 126
elever började i första årskullen och utsattes för ett riskabelt pedagogiskt
experiment.
Naivt
Idag kan både teknikvurmen och den nya pedagogiken framstå
som naiv. Vi vet idag att studiesvaga elever behöver traditionell undervisning
och mycket mer stöd med den problembaserade inlärningen än vad man fick. Och
källkritik verkade man inte ha någon utvecklad känsla för. Man underskattade
förstås också både läroböckers och bibliotekets roll i lärandet. Det bästa
torde vara en kombination av traditionell undervisning och problembaserat sökande
och analyserande. Det är också så man bäst förbereder sig för universitetet där
man måste klara av att lyssna på föreläsningar, samtidigt som det kräver mycket
eget ansvar och eget studerande. Men jag tycker om att man i alla fall försökte
ligga i framkant.
Hur långsiktigt tänkte man?
Mönsteråsgymnasiet tillkom i en tid då varje kommun skulle
ha allt själv – gymnasium, simhall, idrottshall etc. Frågan är hur långsiktigt
man egentligen tänkte. Det dröjde ju inte särskilt många år innan
Mönsteråsgymnasiet drabbades både av ekonomiska problem och sviktande
elevunderlag. Datorer till varje elev kostade förstås, samtidigt som lockelsen
med att få låna en egen dator har minskat med åren, då de flesta har egen dator
hemma ändå. Och dessutom tyckte många att det var skönt att komma bort lite
från Mönsterås och studera på annan ort. Kanske trodde man att ett eget gymnasium skulle gynna befolkningstillväxten.
Marginella sidospår
I det krisläge som började utvecklas, så skulle skolan förstås ha jobbat med kvalitetsfrågor
istället för att nervöst skapa de smala trendinriktningar som kom – alltifrån
blues- till handbollsinriktning. Man började tyvärr satsa populistiskt. Men
elever ser förstås djupare än egen bärbar dator, blues- och handbollsprogram
och allt annat som har andats desperation. Det man ska lyfta fram är förstås
det småskaliga och god kvalité, och då menar jag inte i första hand behöriga
lärare, som ibland kan vara pedagogiska katastrofer. Med god kvalité menar jag
en genomtänkt utbildningsfilosofi med bildning och kunskaper i centrum, inte en
satsning på små marginella sidospår.
Isolerade öar
Många har ropat på utökat samarbete med näringslivet, inte
minst med Södra. Men tanken med en gymnasieutbildning kan ju inte vara att
skapa en gräddfil till Mönsterås bruk. Bättre då att låta eleverna starta egna
företag och utveckla sin kreativitet, vilket mig veterligt också har skett. Satsa
på kvalitetsutbildningar och utveckla samarbetet med Linnéuniversitetet precis
som man gjorde i början med IT-satsningen. Gymnasieskolorna är idag i allt för
hög grad isolerade små öar. Och när eleverna senare börjar på universitetet får
de en chock. Steget är för stort. Därför borde gymnasieskolorna i mycket högre
grad ha kanalerna öppna mot de högre utbildningarna, även om man med
Android-programmering häromåret öppnade upp lite åt det hållet.
En ökning
Mönsteråsgymnasiet har fått fler sökande i år än på några år,
92 jämfört med 64 förra året, och det stora tillskottet kommer från
Krungårdsskolan. 53% av avgångseleverna i nian har sökt till Mönsterås, vilket
ju ändå är en låg siffra.
Utan samhällsprogram undermineras skolans humanistiska grund
Glädjande i årets antagning är i alla fall att
samhällsprogrammet har ökat. Ett gymnasium utan samhällsprogram är totalt
underminerat och riskerar att förlora hela den humanistiska
bildningstraditionen.
Jag bodde i Växjö när Pim Modig var namnet på förstasidorna
i Mönsterås. Men jag har ett svagt minne att det med tiden kom att storma lite
kring honom. Skulle vara intressant att veta vad som hände och hur det gick
sedan. Får väl gräva lite i artikelarkivet vid tillfälle.
 |
| Det var många artiklar i lokalpressen när Mönsteråsgymnasiet skulle invigas 1995. Här Barometern/OT. |
 |
| Bar/OT. |
 |
| Bar/OT. |
 |
| Bar/OT. |
 |
| Bar/OT. |
 |
| Bar/OT. |
 |
| DN. |
 |
| DN. |
 |
| DN. |
 |
| Stjärntecken, horoskop, ödestro och opersonliga krafter är kanske inget man förknippar med modern vetenskap. Lustigt val om man betänker att eleverna skall fostras till självständigt kritiskt tänkande medborgare som gör sina egna val. |
