Stor boendesegregation i Mönsterås

Jag har undersökt boendesegregationen utifrån utländskt klingande efternamn i Mönsterås. Vad gäller den nu undersökta aspekten så uppvisar Mönsterås en stor segregation. Metoden kan säkert kritiseras, men ger ändå ett hum om mönstret. Orsakerna till segregation finns det en hel del forskning om och ofta hänger det ihop med socio-ekonomiska faktorer. Kanske ser det annorlunda ut om en eller två generationer. Frågan är bara om alla släpper in dem med invandrarbakgrund i sina kvarter. Mötte häromdagen en Mönsteråsare som sa: "Det är så lugnt och skönt här i trapphuset. Vi har inte en enda invandrare och vill inte ha det heller". Skrämmande!

Andel utländskt klingande efternamn födda 1997 eller tidigare i olika områden i Mönsterås

Jacobs Gränd: 36,2% (om vi räknar bort äldreboendet och bara tar med födda efter 1940 50%)
Älgerum: 20,8%
Ljungnäs hyreshus: 19,2%
Pionjärområdet: 15,8%
Nya Mölstad: 15,7%
Storgatan: 14,5%
Spridda centrumgator: 13,9%
Ljungnäs villor norr om Drakenäsvägen: 10,7%
Sjögatan/Sjötorgsvägen: 8,2%
Hamnområdet: 7,3%
Torget: 6,4%
Gamla Mölstad: 5,6%
Oknö: 4,8% varav de flesta ej flyktinginvandrare utan tyska, danska eller engelska namn.
Ljungnäs villor söder om Drakenäsvägen inklusive Nynäsvägen: 3,7%
Kuggås 3,3%

Som synes är segregationen omfattande. Jacobs Gränd har bortåt 50% med utländskt klingande efternamn. Andra hyreshusområden ligger på ungefär 15-20%. Vissa villakvarter ligger på mellan 10-15%, medan andra områden, såsom Kuggås och Oknö nästan helt saknar människor med nära invandrarbakgrund.

Oskarshamns Kommun försöker få Mönsteråsare att flytta

Min fru som bor i Mönsterås men jobbar i Oskarshamn fick igår detta reklamblad från det kommunalägda bostadsbolaget Byggebo i Oskarshamn. De gör allt för att få henne att vilja flytta från Mönsterås och bosätta sig i Oskarshamn.

Riktad kampanj
Det kommunalägda bostadsbolaget Byggebo i Oskarshamn försöker i en riktad kampanj få Mönsteråsare som jobbar i grannstaden att flytta. Om du slutar pendla så vinner du både tid och pengar, samtidigt som du är rädd om miljön och inte utsätter dig för risker i trafiken, menar man. Resonemanget utvecklas lite smått manipulativt på ett reklamblad.

Det är sällan man ser konkurrensen mellan kommunerna framträda så här tydligt och fräckt. Oskarshamn vill förstås få in skattepengar från dem som jobbar där.

Materialistiska faktorer

Vad ska man då säga om Byggebos argument? Ja, där är det ju faktiskt svårt att argumentera emot. Ser man bara till de aspekter som nämns så är det förstås en fördel att ha nära till arbetet. Om man dessutom väger in att vatten, avlopp, el och avfall är ett par tre tusen kronor dyrare om året i Mönsterås jämfört med många av grannkommunerna och att det är dyrare och smalare utbud i många av butikerna i Mönsterås, så kan man nog på goda grunder hävda att Mönsterås förlorar om man bara tar hänsyn till strikt materialistiska faktorer.

Har Mönsterås några kvalitativa fördelar?
För oss som har Mönsterås i hjärta, själ och sinne är valet kanske ändå självklart. Kärleken till Mönsterås går djupare än ekonomi och en kvävande intellektuell och politisk kultur. Men vilka kvalitativa fördelar har då Mönsterås som kan få människor att vilja bo här jämfört med exempelvis Kalmar och Oskarshamn? Finns det något som gör att man vill bo här tack vare och inte trots allt? Förr kunde man ju måla bilden av en idyll, men det är ju inte den självklara bilden längre nu när det oprovocerade våldet har nått även hit, när de strandnära områdena bebyggs i allt högre utsträckning och när Mönsterås skolor ständigt hamnar i blåsväder och uppvisar dåliga resultat i tunga riksundersökningar.

Ändå vill jag påstå att Mönsterås vinner duellen om man söker lite andra livsvärden än pengar. Och kanske är möjligheterna till husfynd större här. Så trots det jag nämnde ovan, vilket inte skall mörkas, så är Mönsterås ännu en ganska mysig kommun med ett behagligt tempo. Likaså är närhet till hav och natur ännu påtaglig. Om bara skolorna kan förbättra sina resultat så är Mönsterås en bra kommun för barnfamiljer som vill undslippa den större stadens nackdelar.

En sak är säker. Byggebos reklam är irriterande. Den försöker skriva folk på näsan att de har gjort ett dåligt val som bor i Mönsterås men jobbar i Oskarshamn. En kampanj av det här slaget tror jag bara får motsatt effekt - pendlarna kommer bara att bli bättre på att argumentera för varför de bosatt sig i Mönsterås. Byggebos kampanj kan rent av gynna Mönsterås, för att nu spetsa till det lite. Frugan och jag kan ärligt talat inte se något som lockar med Oskarshamn. Kalmar är mer lockande, men mer som föremål för utflykter, och då ligger ju Mönsterås på lagom avstånd.

Mönsterås är fjärde dyraste kommunen i länet och bland de dyraste i landet

Nils Holgersson

Varje år genomförs den sk Nils Holgersson-undersökningen där man undersöker varje kommun utifrån kostnader för el, fjärrvärme, VA och avfall. Bakom undersökningen står Fastighetsägarna Sverige, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo.

Mönsterås bland de dyraste
Mönsterås visar sig i detta avseende vara en av de dyrare kommunerna att bo i – den fjärde dyraste i Kalmar län. Vad gäller avfall är Mönsterås faktiskt billigast i länet, medan elen är näst dyrast och fjärrvärmen är också på en hög nivå. Sett till hela landet så är Mönsterås den 65:e dyraste av 290 kommuner. Jämför man Mönsterås med andra kommuner av samma storlek, vilket är det mest rättvisa, så hamnar dock Mönsterås på genomsnittet, så ur den aspekten är resultatet inte anmärkningsvärt. Att det är något dyrare i glesbygd och i kommuner med litet befolkningsunderlag är väl ganska självklart, även om det tycks ha skett en viss utjämning de senaste åren. Undantag finns också. Högsby är exempelvis betydligt billigare än Mönsterås.

Tre tusen kronor om året

Sedan kan man förstås väga in helt andra faktorer som kommunalskatt och affärspriser för att bredda perspektivet, men även om det görs så torde Mönsterås bli en ganska dyr kommun att leva i. Nu har kommunen andra kvalitativa fördelar som säkert kan väga tyngre för många, men helt oväsentligt är det förstås inte med de nämnda kostnaderna där det torde handla om ca tre tusen kronor om året beroende på om man bor i exempelvis Mönsterås eller det billigare Kalmar (beräknat på 150 kvadratmeters boende). 

Andra kvaliteter
En sådan här rapport väcker förstås frågan hur små kommuner ska kunna konkurrera när kostnaderna ofta blir högre än i större kommuner. Ja, man måste förstås lyfta fram andra kvaliteter, vilket i sin tur kräver framsynta politiker. Det är därför man blir lite rädd när Mönsterås Kommun ständigt har dessa återkommande skolproblem, då en skola i toppklass är det bästa man kan konkurrera med. Likaså blir man bekymrad om allt fler strandnära lägen bebyggs då kommunen därmed förlorar en del av sin unika natur som också lockar många. Och så borde ju en liten kommun kunna locka med lugn och ro på gator och torg. Men jag ska ärligt tillstå att jag helst inte går ut och går i centrala Mönsterås en fredags- eller lördagskväll. Därtill har det varit för många oprovocerade överfall sista tiden.

Skenande fjärrvärmepriser
Det som slår en i rapporten är de skenande fjärrvärmepriserna som stigit med 46% i genomsnitt sedan år 2000. Noterbart också är att det i 40% av fjärrvärmekommunerna skulle vara lönsamt att byta till alternativa uppvärmningsformer.

När drömhemmet var en tvåa på fjärde våningen vid Industrigatan

Drömhemmet på Industrigatan
Det fanns en tid när drömhemmet var en tvåa på fjärde våningen vid Industrigatan med utsikt mot Riksfyran. Under rubriken ”Lycka i Mönsterås: Flyttar in i drömhemmet på sin egen bröllopsdag”, så uppmärksammade OT den 31 augusti 1957 Gullan Ericsson som i samband med bröllopet skulle flytta in i en av de nybyggda lägenheterna på Industrigatan med uppvärmning genom golvslingor - ”de ultramoderna nya sk elementhusen i Mönsterås”. Tidningen lyfter särskilt fram det ljusa vardagsrummet med en vägg av glas och den väl tilltagna balkongen. Artikeln avslutas med orden: ”Där blir det säkert populärt att sitta på kvällarna och se solen gå ner bortanför de skogsklädda höjderna. Eller roa sig med att iaktta den livliga trafiken på Riksfyran som sträcker sig förbi alldeles nedanför huset.” Vackert!

Man kan fråga sig hur många nygifta som idag låter sig nöja med, eller är lyckliga för, en tvåa på fjärde våningen vid Jacobs Gränd (fd Industrigatan). Tidningsartikeln skulle också ha sett annorlunda ut idag och förmodligen handlat om ett ungt par som flyttar in i en trendig arkitektritad villa med havsutsikt.

Artikeln i OT 1957. Klicka för större format.



Den avslutande delen av artikeln.